Jag som har världens finaste familj, de bästaste bästisar man kan önska sig, vänner och bekanta som bryr sig. Jag har ett jobb som jag trivs med, en utbildning som är fem före klar, min drömutbildning dessutom. Jag har ett fint hem som jag trivs i, jag har möjlighet att vara på två olika villor på sommaren, fina villor på underbara platser. Jag har tillgång till båt, skoter, moped, bilar, traktor, ja allt vad du kan önska i fordonsväg. Jag är frisk, jag tränar regelbundet och jag känner mig stark. Jag lever ett liv som jag trivs med, ett liv som jag skapat och som är mitt, ett liv jag själv bestämmer över. Jag har en god ekonomi, fin bil och allt materiellt jag behöver. Jag har råd att köpa kläder, väskor, inredningsprylar och mat. Jag har råd att ha gymkort, ta skärgårdsskepparexamen, dricka kaffe på stan och köpa nya blommor till balkongen. Jag borde vara så nöjd med mitt liv. Ändå klagar jag. Tänk att det där med att få dela allt det här med någon kan betyda så mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar