Det här med att räfsa...

Det behöver inte räfsas här i år. Synd på ett sätt, jag gillar att räfsa. Känns som att man verkligen tar fram våren då.
I dag har det varit en riktigt härlig vårdag. Kaffe på trappan och långpromenad i solen är dagens bästa.

Tillbakablick

I fjol var det skärtorsdag 28.3. Det var lite mera snö då.

Billigt nöje

 

Min termosmugg hänger med överallt. När det är bråda tider så passar en kaffekopp alltid bra. Varje morgon när jag vaknar längtar jag efter att få sätta mig i bilen och köra till jobbet, bara för att få dricka kaffe i bilen. Ett billigt nöje jag har. 

I kväll har jag haft min första lediga vardagskväll på 3 veckor. Den "firade" jag med att gå på en härlig promenad med Pamela. Trevligt med promenadsällskap. 

Jag dansade salighetsdans på köksgolvet i morse när jag insåg att jag skulle få gå hem 16.15 i dag. 

Jag har varit så fruktansvärt trött de här sista dagarna, matt och konstig. Trodde att det kunde vara en släng av förkylning, men jag vet inte. Jag tror mest att det är livet. I helgen ska jag minsann vila ordentligt. 

Jag for via handlin på eftermiddagen och sen hem för att äta champinjonsoppa framför Familjen Annorlunda på tv4play. Det är vardagslyx i det här hemmet. 

Nu ska jag sova, klockan är ju över 22 och allt.

Solen, solen!

Tänk vad lite solljus kan göra gott. Jag hann gå en 45 minuters promenad i morse före jobbet och fick då njuta av solens strålar. På eftermiddagen när jag körde till mötet i Smedsby så var jag bara tvungen att ta en bild av solen när den sken så vackert vid bron.
Det har varit en "fullt ös medvetslös" start på veckan. I går var det jobb, samplanering, föräldrasamtal, föräldra-barn gympa och så ytterligare några föräldrasamtal. Man känner att man lever och har hälsan efter en sån dag. I dag var min tröst att jag kommer att vara hemma redan före 19.30. Det hann jag precis, jag kom hem 19.25. Nu har jag ätit champinjonsoppa med kycklingstrimlor i. Jag känner att jag borde ta tag i mitt förfallande hem, jag skulle vilja springa och jag måste planera morgondagen. Men först tänker jag lägga mig raklång på sängen och göra ingenting i minst 15 minuter.

Hemmafix och lite kalas

I går var det ännu en slö dag här hemma. Jag njuter verkligen av att vara hemma och göra ingenting. Eller, jag gör ju saker, men inget som är värt att notera för mänskligheten. Det handlar om att flytta saker från rum till rum, dammsuga lite här och ordna lite där. Gå en långpromenad och lyssna på veckans poddskörd och springa 8 km och konstatera att mitt knä gör ondare än vad jag trodde (fallolyckan förra veckan...)
Klockan 19 gick jag på ett försenat 36-års kalas. Det var trevligt och gott.

Nu ska jag packa det sista före jag cyklar iväg till jobbet. Det blir en lång dag i dag, men kvällen är vikt för trevligheter. Jenny ställer äntligen till med syjunta.

En slö dag

Den här dagen har det inte uträttats mycket. Jag har städat hemmet och det är allt. Fuskade ihop en Pasta Carbonara, eller fuska är väl fel ord, men jag gjorde den på mitt sätt. Parmesanosten är viktigast. 

 

Jag har alltid ganska mycket asia på morgnarna före jag ska iväg. Jag äter frukost och dricker kaffe vid köksbordet samtidigt som jag planerar dagens undervisning. Men sen när jag ska packa och göra mig i ordning tar jag med en kaffekopp runt i huset. När jag städade i dag hittade jag fyra kaffekoppar strategiskt placerade runtom i huset.

Så där vackert var det vid stranden i går när jag sprang.

Nu  i kväll har jag varit på bastu och grillkorv till mamma och pappa. Ett lagom lördagsnöje för en som helst skulle sova NU.

Arbete + vänner = Arbetets vänner

Jag lyckades ganska bra med min plan att gå hem senast klockan 14. 

Den ursprungliga planen var att pappa hade lovat skjutsa mig till Replot till klockan 18. Men på något sätt så krånglade jag till det lite extra. Jag for hem och packade en stor väska; med festkläder, springkläder, skor och duschattiraljer och så cyklade jag till Replot. I Replot sprang jag en knapp timme och så duschade jag i skolan. Ska man på lärarfest så är det väl en perfekt uppladdning. 

Klockan 18.10 hämtades jag upp av vår skjuts och vi for in till stan för att börja jobbet med att hitta till festlokalen. Vi fick ta hjälp av ytterligare en kollega för att hitta rätt till Arbetets vänner. Till slut kom vi oss till lokalen och festen kunde börja. Som ni förstår så går det inte att ett stort gäng lärare sammanstrålar till fest utan att det ska uppträdas med sånger vars texter blivit omskrivna, det ska lekas olika lekar och frågesporter, man ser minst tre Marimekkoklänningar, och att det är svårt att få tyst på publiken. Det har jag reagerat på många gånger, otacksammare publik får man leta efter. 

Vi hade en rolig kväll, god mat, goda drycker och lagom mycket dans till lärarbandets mer och mindre svängiga repertoar. 

Kvällen fortsatte ut på stan och avslutades med Björkötaxi hem. Eller ja, till Replot för min del. 

När jag steg ur taxin och skulle plocka fram min telefon för att ringa efter ytterligare skjuts så hade telefonen laddat ur. Det var inte alls roligt att stå på en mörk Sale-parkering mitt i natten och fundera ut en plan. Tur att jag är en kvinna som är bra på att reda mig själv. Jag promenerade till skolan, hämtade min cykel och cyklade hem. Så var det problemet löst. När jag cyklade hem log jag för mig själv och tänkte på skjutsen hem från förra årets lärarfest.

I dag har jag varit fruktansvärt trött. Hela den gångna veckan har varit hysterisk så det är nog säkert det som satt sina spår. I dag ska jag bara vila och ta det lugnt.

Varierande väderlek

Jag orkade inte blogga i går, det blev en lång dag som avslutades med en lite längre länk. När jag hade en kilometer hem så halkade jag på en osynlig isfläck, föll och landade med knä rakt i asfalten. Det gjorde så fruktansvärt ont. Tårarna kom och mitt i allt störtgrät jag, både över det onda i mitt knä och över alla andra sorger i världen. I en hel kilometer gick jag och snyftade. Tack och lov så var det ganska sent och jag mötte ingen annan på vägen. När jag kom hem gjorde det onda fortfarande ont, men har jag bestämt att jag ska springa 16 km så räknas det inte om man springer 15 och går 1. Jag var alltså tvungen att springa 500 m åt ett håll för att vända om och kunna notera 16,04 km på Sportstracker. Fåntratt säger jag till mig själv med jämna mellanrum, men vad hjälper det?

När jag kom hem var jag så frusen, jag duschade men blev inte tillräckligt varm av det. Jag låg i flera timmar och försökte få upp värmen under täcket. Alternativen att stiga upp och antingen klä på mig mera kläder eller hämta en filt som hänger på en stege i andra änden av rummet kändes uteslutna, det skulle innebära att jag måste utsätta mig för kylan i rummet. Till slut tog jag mod till mig och drog det andra täcket i sängen över mig. Då fick jag upp värmen och kunde somna.

Jag vakande i dag till en fin morgon. Den ursprungliga planen var att jag skulle springa till jobbet. Jag hade förberett i går med att lämna allt jag behövde på jobbet. Det onda i mitt knä gjorde sig påmint och jag bestämde mig för att kompromissa lite, jag cyklade. Det var hur fint som helst klockan 6.45 i morse, solen sken och vägarna var bara. Lite kallt var det, men det gick bra. När jag 13 timmar senare efter avslutad jobbdag skulle cykla hem var det inte lika härligt. Snöyra och motvind. Men jag hölls på vägen.

Nu är jag i alla fall hemma. Det blev en lång dag IGEN. Den fjärde i ordningen den här veckan.
I morgon ska jag gå hem klockan 14.00 har jag bestämt. I morgon ska jag också springa långt och på kvällen ska vi gå på lärarföreningens fest. I fjol var det en jättelyckad tillställning. Jag hoppas att det bli roligt i år också. Jag håller som bäst på att i tankarna lösa transportfrågan. Det är bekvämt med egen bil, men jag hade bilen sist vi var ute med jobbet och jag hade faktiskt tänkt att inte ta bilen nu. Alternativet taxi är uteslutet. Jag är för snål för det. Jag har några gånger åkt sträckan Vasa-Södra Vallgrund och det svider att punga ut med över 70 guldpengar för det. Min bästa plan hittills är att cykla hem från Replot. Låt det bara inte komma för mycket snö i natt.

Nu ska jag vänta ut tvättmaskinen och sen ska jag sova. 

Nu vet du att du lever

I går var det en "nu vet du att du lever" dag. Det är längesen jag haft en sån dag, det som för några år sedan var vardag. I går var en sån dag, och jag konstaterade att det är bra att ha en sån dag mellan varven, men jag vill inte att det ska vara min vardag.

- Undervisning mellan 8.15 och 14.15 och det gick i ett, intensiva tisdagar.
- Samplaneringsmöte kl. 14.15 och 16.00.
- Mötesförberedelser mellan 16.00 och 16.30.
- Hem och hämta telefonladdare, jag hann äta en banan också!
- Via skolan och ut till Björkö för att dra familjegympa, nytt ställe och nya barn. Roligt var det.
- Telefonpalaver i bilen på väg till skolan.
- Maila mötesanteckningar och skriva ut papper inför nästa möte... och tacksamt äta en smörgås som kollegan K. räckte över våra skrivbord.
- 19.30 Möte.
- 21.00 kom hem och konstaterade att det kommer nog inte att springas många meter i dag. Plockade ur tvättmaskin, plockade upp och rensade diskbänken. Vardagsbestyr. 
- 21.30 lade jag mig i sängen och det tog inte många minuter före jag somnade.


Den här dagen lär inte bli fullt lika hektisk, men med undervisning, FB-gympa och syjunta på det så blir det säkert en lång och intensiv dag det här också.

Det är roligt när det händer saker, jag blir ofta galen om jag har en hel eftermiddag och kväll ledig.

Videkissor och jordgubbar

Det känns lite mystiskt att bjuda på jordgubbspaj i mars, men videkissorna passar i alla fall bra ihop med tulpanerna.

Nu ska jag sätta på te-vatten och invänta kvällens gäst. Pajen borde vara klar snart.

Älgsoppa och hjärnsläpp

Jag vaknade tidigt i dag, men lyckades faktiskt hålla mig kvar i sängen till efter 10.

Jag har faktiskt inte gjort så mycket i dag. Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte gjort något alls. Mitt i dagen var vi till lokalin och åt älgsoppa. Jag vann älgkött på lotteriet. Det är tacksamt. Efter soppan gick jag, Jenny och Pamela på en blåsig men vacker promenad ut till Bullerås.
Efter det har jag bara vilat och försökt koppla bort allt som snurrar på hjärnan.
För att lindra mitt dåliga springsamvete så for jag iväg på en kort runda nu i kväll. Bara för att få någon kilometer, det var en ganska glädjelös springtur.

Kalas och bästisbesök

I går gick jag hem tidigt från jobbet för att hinna springa långt. Av olika orsaker, mest på grund av min tankspriddhet och förvirrelse så hann jag inte springa längre än 16km. I vanliga fall hade det varit en godkänd fredagslänk, men nu har jag ju utmaningen som stressar mig lite. 

Orsaken till att jag inte hann springa längre var dock en trevlig orsak. Pamela har fyllt år och i går firade vi henne. Mysigt och roligt att samlas hela familjen. Det händer inte så ofta nu för tiden.

I morse vaknade jag tidigt, hade allmänt "leidon", så jag passade på att pigga upp mig med att skicka en kvällsinbjudan åt min vän Monika. Hon tackade för inbjudan och lovade infinna sig klockan 18.00. Vi har haft en trevlig kväll med god mat, gott i glasen och mycket prat. Tyvärr kunde vi konstatera att ålderdomen snart tar oss, vi blev trötta tidigt.

7 i morse

Notera ljuset. Strunta i att jag balanserade fram telefonen och knäppte några bilder i farten. Därav suddigheten. Det var inte läge för att stanna, bråttom, bråttom, bråttom hela tiden nu för tiden. När ska det lugna ner sig?

 

Jag har inte hunnit/orkat springa i dag heller. Men, jag har stora planer för morgondagen. Då är det fredag och då ska det springas. På kvällen ska jag gå på kalas, vilket betyder att jag också borde införskaffa en födelsedagspresent i något skede av morgondagen.

Det var en intensiv dag i dag igen. När dagens undervisning och planering var slut kunde jag konstatera att jag varit borta hemifrån i 12 timmar. Det är därför vi lärare har allavåralångaochmångalov.

Jag hade två superviktiga saker som jag bara var tvungen att komma ihåg i dag. Det var på klockslaget och dessutom två olika klockslag. Jag kände mig som en vinnare när jag cyklade hem och konstaterade att jag lyckats komma ihåg det superviktiga.

Jag har städat och kokat korvsoppa i dag, det är fridfullt för en stressad själ. Nu ska jag bara vänta på att tvättmaskinen har tvättat klart och sen ska jag gå och sova. Fredagar brukar vara snudd på kaosartade.

Lyssna och lär

Den här låten har jag tydligen på min musikspelare, den är sjukt rolig. Det är en ny favorit att springa till. Och nej, jag försöker inte påskina att jag skulle ha speciellt bra musiksmak.

En dag mitt i veckan

Gårdagens begivenhet gjorde inte speciellt gott åt sömnen. Eller om vi ska säga som sant är så somnade jag 22.30 tiden, men vaknade 1,5 timme senare och trodde att det var morgon. Jag var pigg. Sömnen ville knappt komma och klockan var över 1 innan jag somnade. 

Onsdag betyder sovmorgon, sovmorgonen fick ge vika för jobb- och mötesförberedelser. Dessutom kunde jag till slut enas med mig själv om att cykla till jobbet. Jag konstaterade att diger packning inte är giltig orsak till att inte cykla. Den stora väskan gjorde sig mycket bra på pakethållaren. 

Det är alltid medvind till jobbet, och det kanske är tur det. Jag hoppas dock alltid att vinden ska ha vänt tills jag ska hem.

Det blev en lång dag, med elevvårdsmöte, föräldra-barngympa och Musikskolans årsmöte. Jag hade tänkt springa där mellan mötet och gympan, men lektionsförberedelserna inför torsdagen tog för lång tid. Det stressar mig lite med utmaningen måste jag säga, men vi har ju över halva månaden kvar. Nästa vecka ska jag springa mera. 

Efter gympan var jag tvungen att hasta iväg till Andelsbanken för att gå på möte, och efter mötet skulle jag ännu tillbaks till skolan för att hämta mina saker. Då lockade det inte nämnvärt att cykla hem kan jag lova. Jag hade mer än gärna satt mig i bilen då. Men det gick nog sist och slutligen bra att cykla. 

Nu är klockan 22 och jag har just kommit hem, var via mamma och pappa på ärenden också. Det blev tydligen en lång dag i dag igen. I morgon ska jag gå hem klockan 16 och sen ska jag vara ledig hela kvällen. Förhoppningsvis orkar jag springa i morgon. Cykla till jobbet har jag i alla fall förberett för. 

Jag skulle ha tagit någon bild under min cykelfärd, men i morse var det bråttom, bråttom, bråttom och i kväll var det mörkt, mörkt, mörkt. Bättre lycka i morgon kanske. 

Jag ropade rakt ut när jag skulle tända lampan i trappan här hemma, den gick sönder. Det är en liten sak, men jag skulle bara inte orka byta lampa nu. Det lär nog bli en mörk morgon i morgon. 

Nu ska jag faktiskt strunta i en sak som jag borde göra. Jag vaknar säkert ändå för tidigt i morgon och behöver något att göra då. Jag får bara inte glömma. 

Det är förresten en nackdel med att cykla till jobbet. Man kan inte ringa viktiga telefonsamtal. Jag hade tre att ringa i dag, men alla tre är oringda just för att jag inte tillbringat någon tid i bilen. Jag har bara fått för mig att det inte låter speciellt professionellt att ringa högre instans med ett vindbrus i bakgrunden. Annars rekommenderar jag alla att cykla till jobbet.

Några rader

Jag har tänkt skriva ett inlägg i flera dagar, men det har bara lämnat vid tanken. Inte för att det inte skulle finnas material att blogga om, det händer massor nu och det är kanske just det som gör att jag inte orkar skriva ner något, allt är som man brukar säga en enda soppa.

Veckan som gått hittills i viktighetsordning:

- i måndags hyrde jag ut mitt gymkort till Marie, en sorg och en lättnad

- i går var vi på Schildts och Söderströms läromedelsbeställning/work shop tillfälle MED buffé, mycket viktigt med maten för oss lärare som äter skollunch (dock en mycket bra sådan) alla veckans vardagar och saknar vuxensällskap vid bordet och som dessutom inte heller är bortskämda med att få gå på tillställningar där det serveras annat än kaffe och på sin höjd en smörgås.
Vi åt på Wazaca och var nöjda med maten

- det går dåligt med min utmaning, eller inte uruselt, men jag känner mig lite stressad

- jag har stora bryderier varje morgon (eller morgon, jag våndas hela natten) om jag ska cykla till jobbet eller inte, jag vill, men min packning och kvällsaktiviteter den här veckan sätter käppar i hjulet (fyndigt)

- SOLEN med stort S har visat sig flera dagar nu, ett mycket trevligt inslag av henne (jo, solen är en hon).

Så här långt hann jag i morse, hann tydligen aldrig posta inlägget. Eller så glömde jag.

Sånt som händer mig

230 kvar

SOLEN

Vilken bra dag det blev i går, tänk vad lite sol kan göra gott. Jag gick på en långpromenad på morgonen och lyssnade på Hannah och Amanda. Det var ett gammalt avsnitt, men längesen jag lyssnat på det och nu fnissade jag för mig själv. Jag känner så igen mig och Jenny i Hannah och Amanda, eller så kanske det är för alla systrar, vad vet jag. Någon funderade hur de kan komma så bra överens, Hannah svarade att det beror på att man är stöpta i "samma form", man tycker och tänker olika om saker ting, men grundvärderingarna är på något sätt de samma, man har samma bakgrund och samma referenser. I och med att vi känner varandra så bra så "vågar" man vara sig själv på ett helt annat sätt eller vågar låter fel, men tillåts kanske . Jag är mig själv i alla situationer, men men Jenny så finns det som inga spärrar eller gränser. Det är nog det som gör att vänskapen mellan två systrar är något extra.

På kvällen tog jag tag i min mars-utmaning. Tolv kilometer rikare blev jag. Härligt att springa på en torr väg.

Och för er som undrar...

...så har jag inte sprungit något i dag. Och jag har endast 242 km kvar. Öhh.

Ett fantastiskt dygn

 

I går var en så bra dag, det har det förresten varit i dag också. Lite alldeles extra. Jag träffade på Jenny i går mitt i dagen och vi styrde upp planer till kvällen. Klockan 19 hade vi träff i Replot. Jag med övernattningsväska med. Vi lämnade min bil i Replot och for till stan, via Minimani efter chips och ost. Först gick vi ut på en promenad och sen satt vi i soffan och pratade så länge samvetet tillät. När samvetet sa att det är en dag i morgon också så kröp vi ner under täcken och fortsatte prata lite till. Sånt som man bara gör med min Jenny. 

På morgonen kom vi oss upp tidigt, vi åt frukost och tog oss ut på en promenad. Jag tror att det var den promenaden som lade grunden till att den här dagen känts lite extra bra. Det är länge sen jag fnittrat så där hejdlöst klockan 7 på morgonen. 

Ett bra initiativ av Jenny, vi måste göra om det snart igen. Välkommen på svarsvisit!

Nu i kväll har jag gästat Monika i Singsby. Med henne gjorde jag upp lite eventuella planer och funderade som vanligt på det lilla och stora i livet. Tack för det. 

Fredag i morgon, fantastiskt skönt om ni frågar mig.

Just another day

                                 

En sida ur en dagbok...

05.15 Vaknar och känner mig faktiskt ganska pigg. Läser mail, skriver dagens "kom-i-håg" på telefon och funderar på vad jag ska äta till frukost. Livets viktigaste fråga.

06.00 Äter frukost. Kunde inte bestämma mig för gröt eller bröd. Valet föll till slut på bröd och yoghurt.

06.30 Läser bloggar, googlar slöjdarbeten, funderar på hur jag ska fira denna fastlagstisdag, tänker på fammo som jag drömde om i natt, gör upp planer för vad jag ska göra med mina resterande 260 springkilometer denna månad, läser läroplanen mnk åk 1-2 och förbereder ett möte, uppdaterar kalendern.

07.00 Går på promenad.

07.30 Duschar och klär på mig. Valde först en svart klänning men då jag konstaterade att den behövde strykas så byttes klänningen ut till en jeanskjol. Och det är ju faktiskt till jobbet jag ska, inte på begravning.

07.59 Slänger mig in i bilen och svär åt mig själv för att jag är sen.

08.05 Som alltid när man är sen så har man världens snigel framför sig. Det gick 45 km/h på Vallgrundvägen.

08.13 Med två minuter till godo stövlar jag in i lärarrummet.

08.15-14.15 Undervisar, fostrar, äter maletköttsoppa och fastlagsbulle, dricker kaffe i kopiösa mängder, rastvaktar och kopierar, förbereder lektioner, uppmanar och uppmuntrar.
En vanlig dag på jobbet.

14.15 Personalmöte, kaffe och mockaruta.

15.30 Samplanering, en rolig och annorlunda sådan med fokus på Läroplanen 2016. Kul att få vara kreativ och faktiskt diskutera pedagogiska frågor i stället för att bara planera det normala skolarbetet och fylla kalendern med datum för olika aktiviteter.

17.00 Stämplar ut. Konstaterar tillsammans med en kollega att hade man anlag för att bli deprimerad så skulle man nog säkert vara det nu. Fy attan vilken gråtrist värld vi lever i.

17.15 Kommer hem och är superhungrig. Den ursprungliga planen var att koka korvsoppa, men jag orkar inte vänta så länge på mat. Funderar vad som går fortast, kommer fram till att det är ugnskorv. Orkar inte koka potatis så det blir rivna morötter och riven vitkål med oliver till. Gott för en latmask.

18.30 Skriver mail och dricker kaffe, planerar länk.

19.00 Går till mamma och pappa, det bjuds på fastlagsbulle och kaffe. Onödigt mycket kaffe i dag.

20.45 Far iväg på länk. 10 km springs.

22.00 Duschar och kryper ner i sängen, ska inte sova ännu, tänker öppna dokumentet "Snorkfrökens memoarer" och skriva några rader.

Summerar dagen och konstaterar nöjt att den varit bra. 



I morgon ska jag skruva med bilen. Vindrutetorkarna har hakat upp sig, de går antingen i fullt läge, eller inte alls. Och med inte alls så menas att de stannar rakt upp. Mycket störande.
Jag konsulterade min bilrådgivare (läs Jonas) här om dagen, han menade att det är en sensor till torkarna (typ, fråga inte mig) som ska bytas. Jag gjorde som jag brukar, det vill säga frågade "kan jag göra det själv?". Svaret blev jakande. Älskar det svaret när det gäller bilar.

När jag sprang i kväll stannade sportstrackern på 9,75 km, det går ju inte för sig. Sprang tills det stod 10,17. Det skulle aldrig falla mig in att nöja mig med 9,75 och när jag tänker efter så säger nog de flesta löpare det. Speciellt såna som sysslar med lite längre distanser. Det jag kom på nu i kväll då, kanske inte så revolutionerande, men en för mig ganska ny tanke, är att det är nog det som krävs för att du ska vara en långdistanslöpare. Jag menar, utan psyke så springer du inte långt, och utan psyke så stannar du vid 9,75, det är det som är skillnaden. Så tror jag. 

Tillbakablick

Jag har bloggat till och från på den här bloggen i fem år. För att ha något att roa mig med så har jag grävt lite i arkivet och sett efter vad jag gjort just de här dagarna, kring den 5-9 mars. Ville egentligen ha EN dag, men jag fick inse att jag inte bloggat varje dag alla år. Jag har försökt minnas tillbaka för att se om jag minns just den dagen, och jo, det gör jag nog. Vissa bättre än andra.

Här får ni, varsågoda.


2009 levde jag Svensson liv (med en Johansson) i Sverige...

söndagen den 8:e mars 2009

"män som hatar kvinnor"

Igår var vi på bio, "män som hatar kvinnor" såg vi. Jag har inte läst böckerna med tyckte mycket om filmen, Daniel har läst boken och han tyckte också att filmen var bra. Så man kan säga att vi rekommenderar den. Filmen började klockan två så vi hade hela kvällen kvar när den var slut. Trots det gjorde vi inte så mycket, körde runt med bilen och lyssnade på vem som kom vidare i andra chansen, helt fel val av svenska folket enligt mig. Jag kan bara inte tåla Caroline och hennes "snälla, snälla".
Både igår och idag har vi varit ute och gått på morgonen, det är ett skönt sätt att börja dagen på, idag var det lite väl blåsigt.
Idag har vi varit i Skövde och ätit och handlat lite, vi hade så tråkigt och kom fram till att detta var det absolut roligaste vi kunde göra... dålig fantasi eller?
Efter Skövde hälsade vi på Värsåsarna, där var det full rulle som vanligt.
Vi varit hos G&I en stund och nu sitter vi och kollar på kalla fakta, så oerhört tragiskt att något sådant måste hända.

Senare ikväll väntar Beck och varma smörgåsar.



Roligt telefonsamtal fick vi från Finland, Jenny och Daniel kommer hit på onsdagen, jippi, jippi!

2010 var jag också i Sverige...

fredagen den 5:e mars 2010

Status

Väder: kanon, solsken och någon plusgrad
Dagens bästa: vår 2½ timme långa promenad

Jenny är här och vi har skrivit kand och chillat. Nu ska vi snart gå ut och roa oss *
En flaska Törley Charmant har släckt vår törst och inspirerat våra forskningar under eftermiddagen. Ljuvligt!


*på café... 

 

 

2011 köpte jag Sås-djuret...

 

tisdagen den 8:e mars 2011

Låt mig presentera

Mina damer och herrar, Såsdjuret - Sosuli.



Hon flyttade hem till mig i går.

Tillsammans med en kaffeburk och en teburk.




Har jag sagt att jag gillar Mumin? ;)

 

 

2012 förberedde jag mig för Glitter och Glamour...

fredagen den 9:e mars 2012

Okristlighet

Det är igen okristligt tidigt, klockan visar på 05.25. Jag har städat, packat och diskat. Det är roligheter på gång i helgen. Syjuntans årliga glitter och glamour tillställning kommer att gå av stapeln på lördag. Ingen kunde vara mer upprymd över det än jag. Tillställningen innebär att jag måste tänka till riktigt extra för att få allt logistiska (stor risk för att det är ett påhittat ord) att fungera. Jag borde redan nu har fört en övernattningsväska till mina syrror på Handelsesplanaden, men det har jag inte hunnit så det får bli på lördag före vi far till Singsby. Sen så ska ju bastugrejer och kläder med till Monika, maten och vinet ska inhandlas, det är lite att stå i i dag.

Jag har det riktigt mysigt i duschen nu, även om jag svär tyst för mig själv varje gång jag öppnar dörren. I förra veckan gick lampan sönder där, den andra lampan var redan sönder... Det här innebär att jag numera vistas på toaletten i ljusets sken. Mysigt ja, men ack ändå så jobbigt i längden. Varför köper du inte en ny lampa då undrar ni säkert. Saken är den att jag vid ett flertal tillfällen den senaste veckan har besökt butiker som saluför lampor, men tror ni att jag kommer ihåg det där och då, så klart är svaret nej. Så brukar det vara med kaffefilter, diskmedel och dylika saker som man inte handlar varje vecka, de glöms bort.



Och 2013 hade vi festat med lärarna i Vasa och Korsholm...

lördagen den 9:e mars 2013

Sömnstörningen

Jag gick och sova klockan 5. Jag borde definitivt inte vara vaken och ha varit det i 1½ timme redan. Men nu är det så.

Det var en mycket lyckad tillställning vi var på i går. Vasa svenska lärarförening och Korsholms lärarförening slog ihop sina påsar och ställde till med fest. Trots att vi inledningsvis kände oss lite diskriminerade vi Korsholmare så visade vi helt klart vem som regerade på dansgolvet. Lärarbandet spelade bättre och sämre covers och vi dansade utan förstånd. När festen tog slut fortsatte vi till Waild. Det är längesen jag skrattat så mycket som jag gjorde på väg dit. Jag älskar människor som verkligen inte har en aning om hur blåsta de är.

Vi fick taxi hem och kvällen fick en bra avslutning.

Nu försöker jag glömma planen som dök upp i min hjärna när jag vaknade. Solen skiner och förutsättningarna är goda. Men nej Sara, du ska inte springa till stan och hämta din bil.

 

Efter många bra dagar kom det en dålig dag, eller dålig eftermiddag rättare sagt. 

Egentligen borde man väl bara låta allt vara, inte tänka, inte känna och inte bestämma, bara låta allt bli som det blir. Men jag funkar ju inte så. Jag måste ha kontroll, annars mår jag dåligt. 

 

Vistan tur och retur

Jag var ju tvungen att ta tag i min mars-utmaning på allvar i dag. Planen var att springa till Brändövik. Men i något skede så kände jag att jag hade bra spring i benen och när jag kom till Vistanvägen så kändes det helt rätt att fortsätta lite till, mot Vistan. På hemvägen gick det tyngre, vid Sandfladan hade jag nog gärna betalat dyrt för skjuts alternativt amputerat vänster lilltå. Det var den enda fysiska skadan jag ådrog mig. Blåsa på vänster lilltå. 

När jag kom på sista raksträckan före Minnesvägen var det också urjobbigt, att se vägbelysningen men aldrig komma närmare, så klart jag kom närmare, men det kändes som aldrig. 

Men hem kom jag mig och den totala sträckan uppmättes till 30,16 kilometer. Mycket bra. 

Det bästa med allt var att vägarna var bara. Så skönt. 

Nu vet jag inte vad det är med mig. Jag har somnat i tid och väldigt bra hela sportlovet, men nu går det bara inte. Jag sov faktiskt mellan klockan 22 och 23, men så vaknade jag och här ligger jag nu, sömnlös.  

Lycka

Den här dagen för ett år sen var jag så lycklig som jag trodde att man kunde bli, det tror jag fortfarande.
Jag är fortfarande lycklig, jag har allt jag behöver och faktiskt mycket mer än så.
Jag vaknade tidigt den här morgonen och satt länge vid köksbordet innan jag kom på vad jag skulle göra. Jag tog kaffekoppen med mig och gick ner och satte mig i soffan, tände mitt lycka-ljus och sitter nu här och känner mig lyckligare än på länge.

Det är förresten väldigt ljust ute nu redan, det kändes nästan som vår i luften i går när jag sprang.
I fjol den här dagen, den andra mars, var det snöstorm. Då känns det nog betydligt bättre med bara vägar nu.

22 frågor

1. Bästa frukosten?
Den som någon annan gör åt en.

2. Aldrig få ta ett glas vin igen eller aldrig få dricka en drink igen?
Helt klart aldrig få dricka en drink igen. Jag skulle aldrig klara mig utan vin.

3. Du måste klä dig i en enda färg resten av livet, vilken?
Tråkigt nog så säger jag svart.

4. Bästa uppfinningen?
Måste ju nog säga att det här med internet är himla fiffigt.

5. Vilken egenskap saknar du enligt dig själv?
Jag tycker själv att jag har de flesta egenskaper en människa behöver, men kanske det är förmågan att bli arg på riktigt som saknas. Jag kan känna mig arg, men det känns oftast bara som ett spel, som att det är på låtsas. Dessutom orkar jag inte vara arg, det är slöseri med tiden, inget blir bättre av att du är arg.

6. Vad ska dina barn heta? Vi låtsas att du får en pojke och en flicka.
Signe och Helmer

7. Du måste bo i Kuala Lumpur i två år. Gråter du av glädje eller sorg när du hör det?
Glädje! Med rätt person/personer skulle jag kunna bo var som helst (nästan i alla fall).

8. Du får välja, vilken stad i vilket land vill du helst bo i för resten av livet?
Jag är ingen stadsmänniska, jag hatar att bo i stan, men skulle jag vara tvungen att bo i en stad så skulle jag välja en storstad, som Stockholm. Där trivdes jag faktiskt hemskt bra.

9. Aldrig mer få se på tv eller aldrig mer få lyssna på musik?
Aldrig mer få se på tv. Jag kan inte springa utan musik.

10. Vilket sällskapsspel är du bäst på?
TP.

11. Vilket yrke skulle du aldrig kunna ha?
Hm, jag skulle göra mig hemskt dåligt som försäljare. Ursäkta att det kostar, typ. 

12. Du får ta med dig en enda skönhetsprodukt till en öde ö, vilken skulle du välja?
Hugget som stucket mellan mascara och ansiktskräm, väljer ansiktskräm ändå. 

13. Vilka är dina 5 favoritbloggar?
 Välj fem från länklistan...

14. Vem känner dig bäst och varför?
 Jenny känner mig kanske bäst, tror jag, jag brukar alltid svara Jenny på den här frågan. Men det finns faktiskt en annan person som också vet allt om mig.

15. Vad står på din shoppinglista till våren?
Nya springskor.


16. Om du behöver vara ensam och tänka, vart går du då?
 Jag tänker bäst när jag kör bil eller promenerar. En långpromenad i skogen blir mitt svar.

17. Vilket mål jobbar du mot just nu?
Jag strävar hela tiden efter att bli lite lyckligare, lite smartare, lite härligare, lite mer framgångsrik och en lite bättre medmänniska. 

18. Vad vill du bli när du blir stor?
 Jag vill förbli den jag är, fast snäppet bättre!

19. Om du skulle skaffa dig en ny hobby, vad skulle det bli?
 Vet inte, jag gör allt jag vill göra.

20. Om du kunde gå tillbaka till dig själv som liten och ge dig själv ett enda tips för framtiden, vad skulle det vara?
 Ta det lugnt, allt ordnar sig. Den insikten har kommit till mig nu och det är så skön insikt.

21. Kakor, chips eller godis?
 Svårt val, godis kanske.


22. Vilket är det fulaste respektive finaste ordet du vet?
 Det fulaste måste nog vara cancer, ser inget fint i det.
Det finaste däremot är svårare. Jag säger Lycka.

Beslutsångest

Jag vet inte riktigt vad det är med mig i dag. Jag brukar aldrig lida av beslutsångest, visst drabbas jag av det ibland, men jag lider inte av det. Men i dag, herregud vilka våndor jag haft. Och då är det inte speciellt svåra beslut jag behövt ta ställning till heller. 

Det började med att jag fick för mig att jag skulle flytta om i sovrummet. Jag hade en bild i huvudet hur jag ville ha det. När jag försökte göra verklighet av min bild blev det inte så bra. Och det slutade med att jag fortfarande inte är riktigt säker på om jag tycker om mitt nya sovrum eller inte. Det känns lite obehagligt att gå in där, det är något som stör ordningen och det är inte så bra med tanke på att det ju är i sovrummet man ska känna lugn och ro.

När jag gick på promenad hade jag bestämt att jag på hemvägen ska gå via handlin och handla. Men under promenaden börjar jag fundera på om jag ska gå hem och ta bilen till handlin eller om jag ska gå, som var min ursprungsplan. Jag vet inte vad det är med mig, men det blir plötsligt ett jätteproblem. Gå eller ta bilen? Det hela slutade med att jag gick hem OCH TOG CYKELN. Herregud, varifrån fick du den här idén sa jag till mig själv när jag cyklade iväg, på Allévägen dessutom, av alla hala vägar i hela världen så väljer jag den halaste.

På handlin fortsatte det i samma stil, handla för hela veckan eller bara handla lite? Köpa tulpaner eller inte? Bjuda hem någon i kväll eller inte? Juhla mokka eller President? Köpa glass? Jag kände inte igen mig själv och blev nästan lite irriterad på mig. På samma gång som det var lite spännande att det hände så konstiga saker i min hjärna. 

Jag har lekt psykolog med mig själv här nu medan jag väntar på att maten ska bli klar, och kommit fram till att jag har en del större "bekymmer", eller bekymmer är väl fel ord, för det är egentligen ganska angenäma frågor att ta ställning till i livet just nu. 

Det är kanske dessa funderingar som ger beslutsångest över små saker också, funderar jag.

God morgon!

Ge mig en gnutta sol, jag skulle bli så glad då. Det börjar gå mig på nerverna det här gråvädret nu.

I går när jag sprang min vanliga 10 kilometers runda fick jag en idé. Jag är ännu inte helt säker på att det är en bra idé, men jag ska testa. Idén går ut på att springa 300 km före första april.

I dag ska jag hur som helst börja med en Brändövik tur och retur. Det är länge sen jag sprungit det. 

Jag gillar att utmana mig själv. 

En bra sak med att hyra ut gymkortet är att jag nu kan fara till simhallen med gott samvete. Det kunde jag inte när jag hade gymkort. Och jag tycker om att simma. 

Nu ska jag äta frukost och sen ska jag ta tag i sovrummet. Jag tänker mig någon form av ommöblering här.