Idag vaknade jag klockan 9 och kände mig pigg och utvilad. Efter frukost och prat med familjen så klädde jag, pappa och Andreas oss varmt för att bege oss ut på isen och vittja näten. Det kom många mörtar och jag började räkna och föra statistik. kom efter det första nätet fram till att om det kommer lika många mörtar på alla nät så kommer vi att ha över 100 mörtar när vi är klara. När vi var på fjärde och sista nätet fattades det 15 mörtar. Nätet började närma sig slutet och vi var på 96, då kom 97 och 98 samtidigt. Andreas sa att det är nog nästan slut nu, 1 mört till kom det och jag såg framför mig hur vi snopet stannade vid 99 stackars mörtar. Då, då kom den sista och hundrade mörten, jag ropade rakt ut och glädjen visste inga gränser (nåja nu ska vi inte överdriva men jag skulle ha stört mig väldigt på att få bara 99 mörtar när man ställt in sig på den jämna och fina siffran 100). Abborrarna blev färre till antalet, närmare bestämt 4,76 % av den totala fångsten. När vi gick till bilen sa Andreas att han när han höll på och löste mört 99 sett stjärten av mört 100 men han hade inte sagt något för att det skulle bli extra spännande för mig:-) Vad då som att ha ett barn med sig?
Idag ska vi till skogs och grilla korv och äta pulvermosbröd som jag borde gå och baka nu. Pappa och Andreas är och hugger och vi ska dit och kolla och samtidigt äta middag. En riktig friluftsdag med andra ord, brukar bli det i den här familjen.
I kväll ska jag nog springa 12 km tror jag.
Skön söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar