måndag 16 mars 2009

Syster och Daniel på besök

DEt är många dagar sen jag skrev sist nu men vi har ju haft främmande med stort F och oj vad roligt vi haft det.
Onsdag:
Jenny och Daniel kom sig äntligen hit, de tog en lite längre väg men det gick bra ändå. Vi åt frukost och pratade om deras resa. Daniel hade ju bokat tvätttid åt bilen till klockan 13 så vi fick bege oss ganska snabbt efter frukosten. Medan bilen tvättades gick vi på en promenad. Det blåste lite men vi värmde oss på hem och hobby. En timme senare var vi på plats vid biltvätten igen. Vi hade bestämt oss för att fara in till Skövde på rea, det är en butik som gått i konkurs och säljer alla kläder i butiken för 60%. Vi fyndade en hel del... På Maxi handlade vi mat och sen var det bara att köra hemåt. Här hemma var det dags för "den stora eftermiddagsgroggen". Vi kokade pasta och i väntan på Daniel drack vi vår drink och åt lite nötter. Middagen bestod av snäckpasta och köttfärssås samt sallad. Efter maten for vi til Karlsborg och Forsvik för att se på Göta Kanal och slussarna. Här hemma spelade vi spel och drack kaffe med rabarberlikör.
På torsdagen vaknade vi upp till strålande sol, Daniel for till jobbet och vi semesterfirare gick ut på en långpromenad med stopp i lekparken...bildbevis finns! Vi åt korv med bröd till lunch, vi är ju trots allt i "hede Schvärje". Skratt och skoj är ord som kan beskriva våra dagar tillsammans. Vi hade så fruktansvärt roligt tillsammans. Den ständiga frågan var när vi ska dricka den "stoora stooora eftermiddagsgroggen"
På eftermiddagen spelade vi spel och när vi blev fikasugna gick vi till Hamnbacken, det kafé som Lotta Engberg påstås ha sjungit om" här i stan ligger ett kondis nere vid torget, där träffas vi och fikar varje dag..." och fikade gjorde vi verkligen. Jag och Jenny blev ytterst mätta av våra Budapestrullar... Efter fikat körde vi runt lite och kollade på allt vi missat när vi promenerade. På torsdagskvällen var vi hemma, åt hamburgare till middag och senare på kvällen åt vi ostbricka. Vi drack drinkar och vin och ja åtminstone vi damer blev rejält salongsberusade. Roligt hade vi det, synd bara om Daniel som måste upp och jobba på fredagen...

Fredagen kom och vi mådde alla förvånansvärt bra. Vi bestämde ganska snabbt att vi skulle ta en tur till Jönköping och IKEA. Daniel var den enda som var i körskick så han fick sätta sig bakom ratten. Jag med mitt lokalsinne fick vara guide. Vi började med lite shopping på A6 och Ikea samt lunch på Soya, en sydostasiatisk restaurang. Eftermaten var det dags för dagens mission, den stoora eftermiddagsgroggen. Den hittade vi på en sportbar som öppnade klockan 14, vi var där 5 över... jag och Jenny tog varsin päroncider medan chaffisen nöjde sig med en kaffe.
Efter studiebesök på Systembolaget så styrde vi Volvo mot Fagerhult och Daniels jobb. Jag och Jenny inhandlade karameller på en närliggande butik och vi startade hemfärden när alla var samlade. Här hemma var vi först väldigt på G, drack vin och drinkar och bestämde oss för att gå till Alexandra och äta pizza. Det var goda pizzor och mätta blev vi.
Mätta och slöa kollade vi på "så ska det låta", Jenny somnade och vi trodde nästan att kvällen var slut. Men gänget livade upp sig, tre minttusnapsar på raken och vi var i full gång. Den verkliga stämningsupplivaren ska jag inte orda desto mera om, men roligt hade vi. Drinkarna avlöste varandra och vi bestämde oss för att ett besök på Hamnkrogen kunde sitta fint. Sagt och gjort vi tog oss dit och hamnade genast i armarna på Trollhättans förlorade svarta får. Hans största uppgift för kvällen verkade vara att provocera killarna och skrämma livet ur oss (läs:Jenny) Jenny var säker på att han skulle
a) skjuta oss
b) äta upp oss
c) kidnappa med oss till Trollhättan

... kan berätta att inget av detta hände. Som de sanna intrigmakerskor vi är så gjorde vi stor grej av att "dumpa" karln, vi sprang så fort vi kunde och ställde oss bakom en knut för att vänta på våra betydligt osmidigare älsklingar. De gick högljudda gatan fram och snabbt hade vi vår nya fiende i hasorna. Jenny som sett för många filmer la benen på ryggen och sprang, jag var inte fullt lika dramatisk (jag joggade därifrån). Vi fick dock vända om och klippa banden mellan Daniel&Daniel och den läskiga typen. Vem vet hur det kunde ha slutat, nu klarade vi oss undan med blotta förskräckelsen och två upprörda män.
Hemma på Lindgatan fortsatte festen, jag och Jenny var sugna på att gå ett varv runt torget för att se om vi kunde få syn på den otrevlige. Tyvärr röstades förslaget ner och eftersom jag och Jenny är ganska fega när det kommer till kritan så stannade vi hemma. Till slut fick vi Daniel den äldre med på ett varv runt kvarteret men vad är väl en bal på slottet och en sväng runt kvarteret jämfört med riktig spänning? Troligtvis ganska skönt :-)
Lördagen kom och gästerna gav sig iväg efter besök hos Gösta och Inger och oxpytt på Lindgatan.
När vi blev ensamma kom tröttheten, vi sov några timmar på eftermiddagen och piggnade till lagom till melodifestivalen. Resultatet av den var vi båda nöjda med. Heja Malena!
På söndagen gjorde vi väl inte så mycket, kommer faktiskt inte ihåg vad vi gjorde men jag skulle tro att vi var rätt matta.
Måndagen har jag inte så mycket att säga om förutom att jag stressade halvt ihjäl mig för att hinna med allt jag tänkt göra innan Daniel kom hem. Han brukar alltid komma mellan kvart och tio före, när klockan hade hunnit bli prick och han inte kommit hem ännu blev jag lite irriterad (det var ju trots allt sista dagen jag var där) så jag ringde åt honom men han svarade inte, på samma gång som jag ringer så kastar jag ett öga på klockan. Då gick det upp ett ljus, klockan var bara 16, Daniel kommer hem 16.45... Bingo!
Resan hem gick smidigt och bra. Jenny hämtade mig från flyget, jag blev så glad för det. Tänk vad det kan göra mycket att man har någon som möter en vid flyget, det brukar vara så trist att sätta sig halvsovande och på skithumör i en kall bil. Nu blev det i stället en skrattig färd till Kråkfjärdsgatan och den Lund-Thomasfolkska residensen där jag tillbringade natten.

Någon gång under fredagens festligheter kom vi att tänka på Danko som envisas med att inte gå med i Facebook. Vi bestämde oss för att öka trycket lite så vi startade en Daniel Thomasfolk till facebook grupp. Kom igen Danko:-)

Inga kommentarer: