Det var lite spännande, så jag glömde att ta foto, men överraskningen uppskattades och det var huvudsaken.
Jag har märkt att jag har så mycket att göra på morgnarna att min vanliga uppstigning 05.45 ändrades från och med i går till 05.00. Det är okristligt tidigt, men jag är verkligen ingen kvällsmänniska, jag kan nog vara vaken om det krävs, men jag får inget gjort. Så klockan 5 i går ställde jag mig framför spisen och lagade till en köttfärssås åt min matgäst. Tyvärr hann jag inte själv delta i middagen så gästen fick koka sin egen pasta och äta i sin ensamhet. Sen möttes vi upp i Smedsby för att ännu en torsdagskväll lära oss allt vi behöver veta om bäringar, deviation och missvisningar... navigering för skärgårdsskeppare alltså.
Jag hann även jobba och gympa söta Fartsniglar.
I dag är det fredag, veckorna bara flyger ju fram känns det som.
Jag har kommit fram till att jag saknar fammo väldigt mycket. I går hade jag sån lust att gå in till henne och dricka kaffe, prata bort någon timme och berätta det senaste "skvallret". Jag och fammo pratade ofta om vad som händer när man dör och hon var bombsäker på att när man är död så är man död, då finns inget mer. Man ser inget, känner inget och vet inget, allt är bara svart. Det känns lite tråkigt att tänka på det för ibland försöker jag "prata" med henne genom tanken (låter flummigt) men ni vet, typ "oj, vet du fammo, ida gjor ja he å baket en stund skicka an ett gulligt meddelande på telefon)... Men, då slår tanken mig alltid att allt är ju svart för henne, å andra sidan så tycker jag att det är en ganska skön tanke också, för jag vet att hon inte gillar att vara död. Det var dagens flum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar