I mörkret

När jag vaknade i morse blev jag förvånad. Det hände inget när man tände lampan. Det var fortfarande lika mörkt. Det tog en stund för min nyvakna hjärna att räkna ut att det var strömavbrott. Man är tydligen inte så skarp på morgonen. Mysigt tänkte jag, då kan jag koka kaffe och surfa lite i ljusets sken. Pling-pling, det ringde lite klockor som ville säga att det inte var så genomtänkt och bra. Jag struntade i myset och bestämde mig för att fara till gymmet. Problemet var bara att enda tändsticksasken jag hittade i mörkret var tom. Jag fick snällt då ner till Andreas och be att få låna tändstickor.

Djurlivet på landet fortsätter. Eller snarare fågellivet för det är en fågel som är på tapeten igen. För kanske en månad sen sa pappa att han sett en trana med bara en vinge som hoppade runt här utanför vårt hus. Jag såg den aldrig och har inte heller sett den före i dag ( i ärlighetens namn måste nog sägas att jag glömt hela tran-skrället). Nåväl, när jag kom körande utanför oss i dag så var det något som hoppade på vägen. Jag trodde först att det var en vitsvanshjort men när jag kom närmare så såg jag att det var den envingade tranan. Får se hur den klarar sig nu då.

I morgon är en lång men bra dag. Jobb, musikskoj och syjunta. Jag ska också försöka klämma in lite träning. Både på morgonen och på eftermiddagen har jag tänkt.

Nu måste jag sova. Tidig väckning i morgon.

Måndagströttheten

Nu är jag helt slut. Men det har varit en bra dag på alla sätt och vis. Jag har jobbat lagom länge, umgåtts med favorit Jenny hela eftermiddagen (ätit mellis och promenerat, pratat och skrattat), och dessutom också lett två gympapass. Dagens middag bestod av mannagrynsgröt med äppelmos (min nya kärlek) och kvällen inbjöd till att skicka iväg ett spontant sms. Livet är ganska behagligt för tillfället.

I morgon är det min lediga kväll, det är en av veckans höjdpunkter. Men först har vi en intensiv jobbdag att beta av. Hurra för tisdagar, trodde jag aldrig att jag skulle säga för några år sen. Jag har nämligen alltid avskytt tisdagar, jag tror att det började i högstadiet när jag hade franska på tisdagar. Jag hatade fransklektionerna samtidigt som jag ville lära mig språket.

Nu ska jag lägga mig och läsa lite musikalmanus. God natt.

Fågeldrama

Jo, i går hade jag ju till min stora förskräckelse in en fågel här. Den flög runt i hallen här uppe och jag smög fram till dörren för att kika på den, blev rädd och sprang in i köket igen och gömde mig bakom muren. Så höll vi på en stund tills fågeln flög iväg mot sovrummet men inte kom tillbaka. Jag såg min chans så jag tog en sopborste i handen, smög fram och puttade fast sovrumsdörren. När den for fast kom jag på att jag ju hade telefonen i sovrummet. Min chans till hjälp var instängd med förövaren. Jag hörde att Andreas kom hem och något sa mig att jag måste skärpa mig, det är inte tillåtet att vara så här fånig. Jag kände mig som Kurt Wallander (men önskade nog att jag var piketpolis) när jag försiktigt öppnade dörren till sovrummet, kikade runt som filmsnutarna gör, undersökte rummet gående längs väggarna tills jag kunde konstatera att rummet var tomt. Eftersom jag saknar förmågan att skämmas för mig själv berättade jag glatt historien för Andreas. Hans kommentar var: men akt så int an kommer flygand i natt tå. När jag en timme senare berättar samma historia för mamma och pappa säger pappa: sa du att e va en talgoxe? Di brukar ju göm se undi sängan ti...

På tal om djur så har vi en katt som tror att den bor här. Jag uppmanar den varje dag med orden "katten du bor inte här, katten gå hem till ditt hem", men ännu är den kvar. Jag är inte så värst rädd för den så det är ju skönt.


Nu ska jag göra varma smörgåsar, jag lovade göra det i utbyte mot en plats i tv-soffan. Tv-lös som jag är.

Hjälp!

Storstädning på gång här på Bulleråsvägen. En sak som slår mig så gott som varje dag nu för tiden är "hur i hela friden ska man få tiden att räcka till"? Jag har så många planer för dagen och så mycket jag borde hinna med på hela helgen. Tiden bara rusar iväg och jag hinner verkligen inte med. Det är väl bara att ta en sak i taget och beta av listan på saker som ska uträttas och hoppas på att man hinner halvvägs i dag och resten i morgon. Njuta av att vara ledig? När ska man hinna göra det då?

Hjälp! Nu sitter jag orörlig framför datorn vid köksbordet och vågar knappt andas. Jag hörde nåt i trappan just och kikade dit, och vad sitter där, om inte en fågel, MAAAMMMAAA, jag som är livrädd för alla slags djur men mest för fåglar och hundar. Telefonen är i sovrummet vilket betyder att jag måste passera hallen där trappan är för att få tag på den, Andreas är inte hemma så ropa hjälper inte. Alternativ två är att jag öppnar fönstret och försöker påkalla uppmärksamhet från någon förbipasserande... aningen pinsamt. Uäääkkk!

En händelserik vecka

Det har hänt sjukt mycket den här veckan, vet inte ens var jag ska börja, om jag ens ska börja eller om jag bara ska låta allt vara och blicka framåt.

Jag har kommit fram till att jag trivs hemskt bra med att vara ledig, att jag vill satsa ännu mera målmedvetet på den egna träningen och att mitt liv för tillfället innehåller väldigt många funderingar.

Ingen har väl påstått att livet är enkelt, men ibland undrar jag hur mycket "oordning" man orkar med. Inte oordning som i ett stökigt hem (för det har jag ordnat upp i dag), men oordningen som hjärnan och hjärtat kan ställa till med. Den sortens oordning finns hos mig för tillfället. Åh, vad jag skulle vilja skriva, det skulle vara så skönt att få skriva av sig ibland. Några spärrar har jag dock och att hänga ut alltför privata saker på bloggen är en av spärrarna.

Senaste natten tillbringade jag i stan hos Viktoria, trevligt och kul.

I morgon är det fredag. Jag ser fram emot helg. Det ska bli skönt att vara ledig igen.

Dagen då

I dag var dagen då

* Sandra och Jan fick en dotter
* Jag och mamma överraskade pappa med kaffe&smörgås i skogen
* Monika var här och skvallrade bort någon timme
* Jag kom mig iväg på morgonlänk, en hyfsat lång sådan, 20 kilometer sprang jag


I morgon är dagen då jag ska försöka åstadkomma ett längre blogginlägg.

Middagen

Två sorters potatis i ugnen.

Wienerschnizel.

Vin till kockarna.

Kvällsplaner

Middag med ett gäng favoriter.

Fotstatus

Värk: minimal
Svullnad: minimal
Smärta: det känns och gör ont hela tiden när jag går men det är inte outhärdligt

Det är alltså inte så farligt som jag först befarade, men jag vågade ändå inte springa. Tränade 30 minuter crosstrainer istället. Alltid något.

Ajajaj...

Det hände en grej i går, jag nämnde den inte i bloggen och gjorde i övrigt heller inte någon affär av det, för det var ju inget, ska vi säga som sant är så tror jag att jag till och med hade glömt det i går när jag gick och la mig. 

Men, i natt vaknade jag av att jag drömde att tvåorna (alltså årskurs två) i skolan hade ont i sina fötter, allihopa, det var bara det att det onda hade satt sig i min fot (fortfarande i drömmen). Ju mer jag vaknade till desto mer förstod jag att det var ingen dröm, det var ju verklighet, det handlade inte om tvåornas fötter utan det handlade om min fot. Plötsligt slog det mig "just det, jag steg ju snett i går". Jag sprang och trampade snett, det gjorde ont typ en minut, jag stannade och svor lite och sen fortsatte jag utan minsta smärta. 

Resten av natten låg jag med foten i högläge och förbannade den pissiga värken. Mellan varven var jag uppe och googlade stukad fot, stukad fot utan svullnad, till och med spricka i fot och bruten fot googlade jag. Jag blev deprimerad och grät en skvätt. Det kan inte vara sant, en läkningstid på upp till 10 veckor är normalt vid en yttepytte stukning. 

Jag valde till slut att hoppas på att foten skulle vara bra i dag. Det är den ju så klart inte. Jag kan stöda på den, men det gör helvetiskt ont. Den är inte svullen. Ah, jag som skulle springa långt i dag. Det skulle kanske gå, jag vet att jag kan plåga mig, men nej, jag ska inte. 

Nu har jag kokat potatis och ätit frukost. Familjen kommer över på middag i kväll. Mysigt. 

Solnedgång

 Solnedgång på Korsö.

Långlänk

Som rubriken säger så har jag varit på långlänk. Nu ska jag duscha, röja upp lite här och sen parkera mig i soffan med ett glas vin.

En heldag på jobbet

I går blev det verkligen en heldag på jobbet. Jag for som vanligt till klockan 8 och kom hem klockan 19.30. Det var ett medvetet och frivilligt val, skolan slutade 12.15 och efter det hade jag 5h och 45 minuter på mig före Musikskoj att jobba undan sånt som länge ropat på att bli fixat. Nöjd med mitt beslut. Dessutom hade eleverna haft knytkalas och lämnat både salta nötter och salta pinnar till oss lärare. Middagen var räddad.

(Susann: du kan säkert giss va ja satt å fiiiila på) 

Höstlovsprojekt

Jag har lovat mig själv att jag får göra vad jag vill under ledigheten, men lite nytta borde man ju klara av. 

En del av en gammal köksinredning fungerar för tillfället som förvaring i sovrummet. Jag ska bara sy ett draperi och eventuellt måla lite så får den stå kvar, kanske om jag orkar så blir spegeln vit den också, som så mycket annat i mitt hem. 

Arbetsrummet/gästrummet. Ser fortfarande lika hopplöst ut som när jag flyttade in. Eller i ärlighetens namn så ser det värre ut, nu är flyttlådorna inte ouppackade, nu är de igrävda och genomsökta i jakt på olika saker som jag under höstens gång märkt att saknats.

Hallen, ingen vacker syn för ögat precis. Något ska göras men jag vet inte riktigt vad.

Trappan ser förfärlig ut.

Bilen ska tankas och städas.

Blått (utmaningen)

Min blåa mysfilt.

Ett barndomsminne (minns inte vilken dag av utmaningen, men jag kör mitt eget race)

Potatis tänker ni. Ja, potatis säger jag.

Ett fint minne, eller egentligen blir det ju flera eftersom händelsen utspelade sig två gånger om året, en gång före sommaren och en gång efter sommaren. Det är den årliga potatisupptagningen- och sättningen jag pratar om. Vi hade som mest tre potatisland och vi barn var alltid involverade i arbetet enligt förmåga och tålamod. Jag minns tydligt våra roller, faffa var chefernas chef, mamma och pappa arbetade så svetten lackade, jag och Jenny samarbetade genom att en gräftade och den andra påtade ner potatisen, eller plockade upp den beroende på årstid. Andreas och Viktoria var mest bara med, Andreas mitt i och överallt som vanligt när det gäller arbete och Viktoria "hjälpte" nog mest fammo som var den som stod för markservicen. Det skulle ju vara kaffe och smörgås, kaffe och fika och mat och efterrätt åt arbetsfolket. När vi barn tröttnade (ofta efter maten för det var mysigare att stanna inne och spela spel med fammo) så fortsatte mamma och pappa jobbet, med faffa som arbetsledare.

Någon jag älskar

(bilden är lånad från Facebook, förlåt och tack Ove)

En person som sällan får uppmärksamhet här på bloggen är ju den bästa brorsan i världen (lätt att säga när man bara har en). Här kommer nu två bilder på Andreas i hans rätta element, med en såg i handen eller i en båt.

Regnskydd

Det regnar in hos oss. Till all lycka skiner solen för andra dagen i rad. Hurra!

Gryningen

 Det är fascinerande hur vissa saker som man annars inte lägger märke till kan bli häftiga när man väl tar sig tid att reflektera över dem. För att göra det krångliga enkelt så var det så att när jag var ute på min morgonpromenad så märkte jag på en sträcka av 100 meter att det ljusnat där ute. När jag stannade för att ta en bild var det mörkt, och när jag gått drygt 100 meter så var det betydligt ljusare, häftigt. 

Bilder från gårdagens svampjakt. 

Ha en bra måndag!

Den glömda utmaningen...

Ja visst ja, jag höll ju på med en fotoutmaning. Jag har kommit fram till "en dålig vana", med andra ord en ovana. Jag har flera dåliga vanor, den jag kom att tänka på först är att jag har väldigt svårt för att dricka kaffe utan något till. Jag tycker om kaffe, det är inte därför, men det känns alltid bra med något till. Och helst något sött. Det försöker jag dock undvika i veckorna, åtminstone här hemma.

Projektet

Fyra höstörar ska förvandlas till en sänggavel. Det är ett projekt jag länge haft i tankarna men inte kommit igång med. I dag hände det plötsligt, jag satte igång.
Jag har dessutom än en gång fått bekräftat för att bara för att man råkar bo i samma hus som en "byggare" så finns det inga garantier för att du hittar användbara verktyg. Verktyg finns, i mängd och massor i källaren, det ena mer avancerat än det andra, men att hitta en vanlig hammare, spikar och en såg, det är en utmaning i sig. Kanske borde man testa något av de eldrivna verktygen, det verkar ju vara de som "gäller" nu.

Sköna söndag

Klockan är 11.30 och jag har inte kommit mig för att göra något vettigt ännu. Jag slöar runt här hemma och vet inte riktigt var jag ska börja. För projekt finns, hur många som helst faktiskt. Nu ska jag i alla fall börja med en promenad, efter det brukar kreativiteten och energin infinna sig.

Springa/inte springa del2

Dilemmat fortsatte även i dag. Jag valde att inte springa, eller jag har inte sprungit än i alla fall. Dagen är inte slut ännu så man ska väl aldrig säga att det inte kommer att hända. Annars så har det varit en bra dag. Nu ska jag byta om och gå över till grannarna på fredagsmiddag. I smyg väntar jag sjukt mycket på att få dricka ett glas rött. Nog skulle det ju ha känts bättre med några kilometer i benen, men det försöker jag att inte tänka på nu.

Springa/inte springa

Jag sitter här och dividerar med mig själv. Springa eller inte springa ikväll. Jag vill, men jag fryser och borde städa. Jag har en känsla av att fredagslänken kan bli en mycket förkortad historia. Jag har möte efter jobbet i morgon och efter mötet ska jag iväg och träffa två fina typer har jag tänkt. Kanske jag borde städa snabbt nu och sen sticka iväg på en kortare länk, jag vet att jag kommer att må så bra sen.

Hur gick det sen?

Ibland går allt precis enligt planerna, det händer sällan för mig, men ibland så. En liten detalj gick fel i går, tyvärr för privat för bloggen, men jag har redan en plan för hur jag ska ställa det till rätta. Den nya planen är dessutom bättre än ursprungsversionen.

Jag jobbade som jag skulle 8.15-14.15. 

Jag hämtade släpkärran och presenningen (lite tumult uppstod när jag insåg att den enda tillgängliga presenningen var den vid slaskbrunnarna och jag blev tvungen att valsa runt i ett minst sagt lerigt och jag-vet-inte-allt-vad-som-fanns-där zon), grejen med presenningarna är att de är uppspända lite här och där, det har regnat okristligt mycket nu och vattnet har bestämt sig för att vår källare är ett bra tillhåll, därför har vi flera presenningar uppspända runt huset. Nå väl, jag lastade allt jag behövde i form av spännremmar och skydd och begav mig mot stan och Mackis lägenhet för att hämta tvättmaskinen. Jag hade redan kommit överens med Andreas att han skulle komma som bärhjälp, punktlig som han är var han redan på plats. Vi bar den sjuhelsikes tunga maskinen ner för de inte alltför många trapporna (tack och lov). 

Jag fortsatte till gymmet för att träna en stund innan jag gjorde mig i ordning för Musikskoj i Replot. Efter en lyckad lektion Musikskoj kopplade jag av mitt ekipage och fortsatte mot stan för en middag på Amarillo med syjuntan. Middagen var god och skojig, den avslutades med en skrattfest och efterrätt på McDonald's, grejen var att vi gick förbi och såg nyheten om McFlurry Mars, vad vi skrattade så gott åt får bli en hemlighet. Jag körde hem (via Replot för att koppla på släpkärran igen) i regnet och konstaterade för mig själv "vilken bra dag jag haft". 

I dag torde det bli en lugnare dag. 

Onsdag

Jag har inte så mycket att komma med nu så här på morgonkvisten. Man kan väl säga att jag laddar för vad som komma skall. När den här dagen är över tror jag att jag kommer att vara mycket nöjd med att slänga mig i soffan med en stor kopp kaffe och spana in de svenska Hollywood fruarnas galna upptåg och knasiga funderingar. Men, det är en lång väg kvar.

Planerna för dagen är följande:

8.15-14.15 Jobb, innehållandes en håltimme då jag måste försöka planera kvällens Musikskoj för förskolebarnen.

15.30 Hämta hem nya tvättmaskinen från kollegan Macki

16.00 Gymmet

18.00-19.00 Musikskoj

19.30 Middag på Amarillo med syjuntan

Dagen kräver alltså både släpkärra, restaurankläder, noter, gym(pa)kläder (både för gympan i skolan och för gymmet) och säkert en hel massa energi också. Tur att jag laddade med löpning och ett trevligt "möte" i går.

Långlänk

Jag har långlänk på gång i dag. Jag är laddad och väntar på att fara och springa. Det är bara det att då brukar det alltid gå som sämst. Då, när man verkligen vill så är benen tunga som cement, andningen fungerar som att man rökt i 70 år, hjärnan skriker HEM.NUUU och hela löpningen är mer än plåga än något annat. Nu behöver det ju inte bli så i dag. Jag hoppas att min positiva känsla håller i sig och att jag känner mig nöjd när jag kommer hem. Tidagar är min lediga dag och jag försöker att verkligen hålla dom lediga. De senaste tisdagarna har jag använt till att göra ärenden på stan, i dag for jag direkt hem efter jobbet och efter att ha varit hemma i två timmar nu så känner jag mig lite rastlös och obekväm. Att njuta av stunden är något jag måste bli bättre på. 

Dag 5 Frukt

Frukten jag råkade ha hemma, serverad på en bricka jag fick av syskonen på min födelsedag. 

God morgon

Ursäkta webcambilderna, det är bättre än inget.

Före frukost

Efter frukost

Havtorn

 En slurk finnbärssaft och jag är redo att gympa hela kvällen. Känner att det eventuellt kan vara en liten förkylning på gång. Jag är torr och konstig i halsen och så nyser jag lite oftare än vanligt.

Tjall på ledningen

Ååå vad typiskt. Nu när jag kommit igång med fotograferandet och har inspiration till att blogga så vill inte kameran och datorn samarbeta. Så synd.

Nu kommer jag precis in efter en timmes promenad. Skönt att få rensa tankarna lite, även om jag inte blev så mycket klokare i mina funderingar så kanske hjärnan fick vila lite.

Tankeverksamhet

Hur mycket kan man tänka egentligen? Jag trodde att jag tänkt "klart" efter 2 timmars löpning i ösregn i dag, men tydligen inte. Hjärnan snurrar på för fullt, egentligen är det väl ganska bra tankar som tänks men ändå, helt enkelt är det inte.

Dag 4 Fågelperspektivet

Från taket på villan.

Good life

Jag har hittat en ny bra gympalåt, Good life med Spoken Crush.

För övrigt så borde jag städa, fara på länk och planera morgondagen. Inget lockar nämnvärt kan jag meddela. Kanske är det så att länken lockar mest. Det ösregnar och jag gillar ju att springa i regn. I morgon ska jag springa riktigt långt, det är längesen sist och ack så välbehövligt.

Dag 4 Något grönt

Grönt är skönt...

Kvällslänk

En vanlig dag är till enda. Dagen har varit fullspäckad med program, men ändå behagligt rofylld på något märkligt sätt. Betyder det kanske att man är tillfreds och trivs med tillvaron? Jag tror det.
Det känns som att det mesta är ganska bra nu just. Jag blir lite trött av allt funderas hit och dit, men för tillfället är det ganska positiva tankar. Gårdagen var speciellt bra. Jag ska inte hoppas för mycket, jag ska bara leva här och nu och njuta av det som är.

Och som rubriken säger så fick jag utfört en kvällslänk i kväll. Det var på tiden. Det gick lätt att springa och jag fick ihop skrapat 12 km + några intervaller.

Dag 3 Moln

Dag 2 Dagens outfit

Friluftsdagen till ära fick Helly-Hansen hänga med.

Dag 1 Självporträtt

Eftersom det blir en för svår utmaning för mig att fotografera varje dag så godkänner jag gamla bilder också.

Utmaning

Utmaningen är gjord för september, men jag kör oktober.

Vissa dagar

Det har varit en bra dag i dag. Faktiskt en väldigt bra dag. Det har varit friluftsdag på Fjärdskär med jobbet, personalkaffe, shopping, träning och som avslutning ett trevligt besök på ett bygge. Nu sitter jag här med ett leende och försöker samla krafter till en löprunda. 

Första oktober

Det är dagen efter min födelsedag. Nu är det på riktigt höst. Ni andra kanske tycker att det varit höst länge, men i min hjärna är det höst nu.

Hjärnan snurrar ganska fort för tillfället. Det är mycket att tänka på, både på jobbet och i livet. Jag funderar mer och mer på att "låsa" bloggen, det skulle vara skönt och jag skulle få mer skrivet om jag hade koll på vem som läser. Kan vi göra ett litet test? Lämna en kommentar om du vill följa en lösenordsskyddad blogg. Okej?