Ge och ta...

Vad är problemet?
Jag var snäll och skickade iväg ett efterfrågat recept. Jag ansträngde mig och skrev ner det och författade någon rad extra dessutom. Fick jag ett tack? NEJ! Hade jag förväntat mig det? Jo faktiskt...

Året var 2010

Det blir ingen årskrönika i år. Allt flyter ihop och mycket har varit skit. Eller låt oss säga så här: jag har upplevt saker som borde ha varit trevliga om det inte varit för att jag mått SKIT.

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Mådde riktigt, riktigt dåligt, plockade svamp och manövrerade en båt helt på egen hand från holman till Högören... bland annat.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag lovade att 2010 skulle bli ett år där jag tänkte på mig själv och såg till så att jag själv mådde bra, yeah vad bra det gick...

3. Fick någon du känner barn?
Ja visst, mest Sverigebekanta... Bland annat så fick Jenny och Johan en Hjalmar!


4. Dog någon som stod dig nära?
Nej

5. Vilka länder besökte du?
Sverige fyra gånger


6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Vad sägs om ett liv och en fungerande vardag?

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
17.4, ett riktigt skitdatum som jag kommer att minnas så länge jag lever...

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?

Jag har insett att jag klarar MYCKET, MYCKET mer än jag tror.


9. Vilket var ditt största misstag?
Tja, förutom att jag glömde bort mig själv så har jag väl inte gjort så stora misstag.

10. Vilket var ditt bästa inköp?
Hmmm, mina nya vinterstövlar, som jag kommer på så här i all hast.

11. Vad spenderade du mest pengar på?
Telefonräkningar, hyra och resorna till och från Sverige

12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Min familj

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har stundom undrat om jag varit sjuk i huvudet... men annars så har jag klarat mig bra.


14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Du får inte med Sonja Aldén

15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Sämsta året av 26,3 hittills levda.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
De som verkligen bryr sig om mig samt träning...


17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Grubblerier!


18. Hur var din julafton?
Annorlunda men helt okej trots min aviga inställning till jul 2010.

19. Blev du kär?
Var kär (för kär för mitt eget bästa)

20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Ensam mamma söker och Solsidan.

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Jag kan inte hata personer, jag har väl hatat personers handlingar men aldrig själva människan.


22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Minns int.

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
?

24. Önskade du dig något som du fick?
Jag har en önskan innestående ;) men den lär väl uppfyllas först 2011 :)

25. Önskade du dig något som du inte fick?
Upprättelse, avslut, ärlighet, sanning, och så vidare...

26. Vilken var årets bästa film?
Film? Levande begravd kanske, om den kom i år vill säga...

27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Jobbade, var ledsen, åt tårta.

28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Träffade inte så många "nya" människor i år, har inte varit speciellt mottaglig för nya bekantskaper men de nygamla bekanta Lotta och Rolf är två trevliga typer som förgyllde min sommar.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Hmmm, jag har ingen stil utan jag klär mig i det som känns rätt för stunden. Mycket kjol, klänning och tunika.


30. Vad fick dig att må bra?
Mår min omgivning bra så mår jag bra. Men annars är det trevliga stunder med familjen och vännerna, ventilationspromenader med Jenny, rödvin, spinning och löpning, god mat, lediga dagar, bra flyt och framgång rent allmänt.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen, tror jag

32. Vem saknade du?
Folk som jag ofrivilligt tappat kontakten med...

33. Vilken var din bästa månad?
Januari och december

34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Säkert massor...

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Jag hoppas att det blir ett lyckligare och mer harmoniskt år. Välmående till nära och kära, och till mig själv så klart.

Jul 2010

Jag följde inte med tomten, jag har inte frusit fast och jag har inte blivit uppäten av en björn... Jag har bara firat jul och inte orkat blogga. Men nu är jag här igen.

Julaftonen firades traditionsenligt hemma hos mor och far. Tänker inte orda mer om den. Mysig var den och ett sms höjde mitt humör ytterligare.

På måndagen var jag och Monika på mellandagsreashopping. Jag fyndade inte så mycket, inget annat än en handduk. Jag ska visa den någon gång, bara jag kommer mig för att ta kort.

På tisdagen var jag på samma uppdrag med Viktoria, då fyndade jag desto mer, synd bara att man inte kan kalla mina inköp "fynd" eftersom de inhandlades till ordinarie pris. Kvällen tillbringades hos Sandra, vi drack 2 liter glögg.

Idag har jag promenerat och fikat med Jenny-penny. Vi besökte Waynes, drack kaffe och åt getostsmörgås. Ack så trevligt.
Nu i kväll har Monika varit här på glögg och cider/skvaller- kväll. Trevligt värre.

Jag avslutar det här inlägget med några bilder(kommer fler sen) och lovar återigen att bli en anständig bloggerska.

Risgrynsgröt med plommonsoppa och knäckebröd med laxröra till frukost, en riktig julaftonsfrukost. Vasabladet till så klart.



Fina pastellfärger denna otroligt kalla men så himla vackra julaftonsförmiddag.




Jag bojkottade färgen röd på julafton, jag körde på svart kjol och vit skjorta och det funkade bra.

Utegranen vår, den e så fin i år...

Skåne, O.P. Anderson och Leijona minttu i en BEER balja, det går ju faktiskt!

Jag hade hand om sillbordet i år,"e ska va me ordning sa slamson" eller hur säger man ;)

Gravad lax är ett måste på julbordet i det Lundska hemmet.
Replot hembageri levererar!
Tillsammans med kaffe och Sheridans.

GOD JUL KÄRA LÄSARE!

Gör som mig, ät okristligt mycket mat, umgås med nära och kära, koppla av, ta en promenad, spela spel, ät choklad och må gott. Då får du en lyckad jul.




(tänk minimalt på den/det som får dig att må dåligt)

Julfin!

Vill man vara fin får man ju lida pin. Det gör jag, sannerligen. Jag sitter hör och häpna här med papiljotter i håret, det är så tant-varning, jag kröner det hela med att dricka tonic water, det är så tant. Andreas gav mig en lång blick och skakade på huvudet. Vad månne han innerst inne tycker om sin syster, jag tror han älskar mig :)

Jag har badat julbastu och jag har rullat mig i snön. Så skönt var det.

Jag har lite mer att blogga om och bilder att visa. Måste bara starta min egen dator först.


Later...

Ett annorlunda inlägg!

Intresseklubben kan läsa, resten kan göra något annat en stund. Det här skriver jag nog mer som en påminnelse till mig själv. Till den dagen jag blir vuxen nog att lägga ut egna nät under isen.


För det första. Lyssna på de lärda, var kommer det fisk och var är det svaga isar. Var lönar det sig att lägga ut. Välj ut en plats och ta dig dig. Förslagsvis med skoter.

Den här bilden knäppte jag under skoterfärden. Jag var så frusen om fingrarna under den lilla stunden att jag inte brydde mig speciellt mycket om bildens kvalitet.

När platsen är vald så tar du fram bilden (på standardsvenska: isbill) och börjar väcka upp en vak.
När du väckt upp en vak så måste du loda för att se om det är tillräckligt djupt för dina nät. Det gör du förslagsvis med en påke från intilliggande grynna.
Du kommer överens med dina kumpaner att djupet är bra. Då hämtar ni "häran" från släden (kanske det heter hare på standardsvenska). Det är i alla fall en grej som man skjuter ut nätet med under isen. Tyvärr glömde jag att fota den. Före man skickar iväg "häran" så mäter man ut 28 steg rakt fram från den första vaken. Sen tar man en lina och markerar 28 steg även på den. Sen knyter man fast den i "häran". Nu har man alltså en "hära" och en lina fastknuten i den. Någonstans på linan finns en knut som talar om när "häran" är framme vid slutmålet. Är det tunn is och lite snö, som det var i lördags så hör man bra var "häran" rör sig under isen. När skjutningen är klar och man lokaliserat "häran" så väcker man en vak i närheten av den.
När vak nummer två är väckt så drar du upp "häran" kanske behöver man en "tråd" till hjälp, alltså en lång bit järntråd. Ta upp "häran" ur vaken och knyt loss linan. Nu har du alltså en lina under isen mellan de två vakarna. Knyt fast nätet i ena änden av linan och dra nätet under isen mellan vakarna. Vips så har du satt ut ett nät under isen. Glöm inte att knyta fast nätet i en "kröxo" (hmmm, pinne som visar att det är en vak där på standardsvenska) i båda vakarna.

God fiskelycka!

Här är en bild på halva vårt ekipage. Det är jag som har hand om att packa släden och se till så att fiskarna har de redskap de behöver. Där emellan fungerar jag som värdinna åt nyfångade firrar. Ni vet, ser till så att de har mat, vatten och husrum samt en trevlig vistelse i vårt glada gäng. Jag är fenomenal :) På tal om fiskar och fenor ;)

Här är resultatet av vårt jobb då. Tyvärr så är bilden ganska suddig men den var besvärlig den lilla rackaren till lake.

En mysig låt....

HÄR

Kvällspromenad och "lakan"

Igår åt vi "lakan" och oj vad vi åt. Det var så gott, lake är min alla tiders absoluta favoritfisk. Daniel och Viktoria var måttligt roade av våra fiskorgier. Den införlovade Tjöcksonen gillar nästan all fisk, eller all fisk vi serverat honom, förutom lake. Där går hans kulinariska gräns. Första gången han stiftade bekantskap med djuret i fråga tyckte han att det såg ut som en varan.

På kvällen kom Andreas, av alla människor, på att vi skulle gå ut och gå. Sagt och gjort. Vi rustade oss än en gång för kyla och blåst. Vi traskade iväg till "holman" och gick därifrån genom "marken" till "såånde". En riktigt trevlig promenad i månskenet. Vi gjorde ett stopp på Sundbådavägen och hyrde en film av Sandra. Sen promenerade vi hem igen med kylan bitande i kinderna. Hemma kollade vi på Robinson och ett avsnitt av den härliga 90-tals serien "en fyra för tre".

Där var min lördag i sin helhet.

Nu sitter jag och småhuttrar lite här framför datorn. Vi, mina kumpaner och jag har nämligen ägnat oss åt det vi gillar allra bäst en lördagsförmiddag, jag snackar om vinterfiske. Vi klädde oss i lager på lager, jag för min del hade 6 par byxor, pappa för sin del hade både jacka och halare. Vi rustade oss för -17 grader kyla och en vindstyrka på cirkus 10 meter/sekund. Hej röda kinder och förfrusna tår!

Nu försöker jag återfå värmen, tänkte ta en värmande dusch men eftersom vi inte har eldat och således inte heller har varmvatten så är det varmare att inte duscha :)

Jag hade en riktigt bra dag igår. Jag och Jenny promenerade en bit och lunchade på Othello i Brändö, räkcroissant och kaffe åt vi. Sen hängde vi framför Pippi på rymmen, Pippi är nog bra hon, så klok och fin.

På eftermiddagen spelade vi badminton med Andreas och Viktoria. En ny tradition tror jag att det får bli. Det var hur trevligt som helst. Vi avslutade träffen med bastu på Kråkfjärdsgatan.

På kvällen umgicks vi med familjen och kollade på Robinson. En helt vanlig fredagkväll med andra ord.

Så mycket bättre

Den spontana kaffe&glass-dejten blev trevlig. Tyvärr var jag tvungen att avvika lite tidigare. Jag var helt enkelt tvungen att tjäna mitt uppehälle. Vackert så.

När jag kom hem satt världens bästa Monika i trappan med en flaska vitt ;)

Vi delade på den, pratade allvar och skvaller och konstaterade att vi är "så mycket bättre"!


Nu är det fredag, jag ska ta tag i dagen genom att gå ut och gå.

Det ryktas om badminton med syskonen idag, skoj!

Massage och pizza

Nu sitter jag hemma hos Jenny och väntar på Monika. Vi ska ha kaffe och glass dejt här. Mysigt med spontana dagsträffar.
Jag och Jenny lyxade till vardagslunchen med pizza från Marco Polo, lufttorkad skinka och ruccola är grejer det. Sen skjutsade jag min goding till Roparnäs och en halv timmes massagebehandling. Själv läste jag Hälsa tidningar och mådde bra.

I kväll väntar piano och sen vinkväll med Monika!

Dagens insikt

Det är med lussekatter som med oss människor. Vi ser alla olika ut, en del är mer vackra och andra mindre. Men, vi är alla lika smarriga.

Klockan är inte ens nio ännu och jag har redan hunnit vara ut på en morgonpromenad. Bra gjort av mig.

Nu väntar jag på att min inspiration till att ta tag i dagen ska dyka upp. I väntan på det ska jag se lite tre kronor, tända ljus och dricka en kopp kaffe.

Vi har planer för dagen min parhäst och jag. Stora planer. Jag tror att det här blir en bra dag. Det måste bli en bra dag efter alla tråkiga dagar nu.
Det har blivit lite dåligt med bilder här på sistone, orsak? Jag har inte orkat ladda in bilder, inte tagit så många heller för den delen :) Jag lovar bot och bättring.

Dag 09

Min tro

Oj hjälp, vad svårt. Jag önskar att jag visste svaret. Jag tror att jag mer tänker beskriva mitt förhållande till religion och tro. Jag lämnar det där troendet en stund.

Jag gillar att undervisa i religion, det är ett av många favoritämnen. Jag gillar mångsidigheten och att det går att variera en religionslektion i det oändliga. Barn älskar att höra sagor och tänker man på bibelns historier som sagor så kan man använda dem till mycket. Jag är väldigt objektiv i min undervisning och försöker känna in vad just den eleven har för uppfattning och vad han/hon förväntar sig och vill ha ut av undervisningen. När jag var liten ville jag bli präst. Kanske inte på grund av några religiösa värderingar utan mest för att man fick prata i kyrkan då...

Jag kan ärligt säga att jag inte vet vad jag tror på, det är inget som jag ägnat så många tankar åt. Just det här med Gud och Jesus och alla hans bravader. Men, jag tycker att kyrkan och religiösa handlingar är fina traditioner som jag gärna vill bevara. Jag lider inte av att gå till kyrkan men jag känner inte heller något speciellt kall att gå dit. Jag är konfirmerad, för att det hör till, för att det är en del av vår kultur att konfirmera sig. Jag vill gifta mig i kyrkan för att det är en tradition, inte för att det är just i kyrkan och att man ska lova varandra evig trohet inför Gud och vad man nu gör. Föresten så vet jag inte om jag tror på evig trohet längre, åtminstone kommer jag för en lång, lång, lång tid framöver att vara beredd på att bli lurad, sårad och bedragen. Så he så.

Dag 08

Ett ögonblick

Jag har lite svårt att välja ögonblick, det beror ju lite på hur länge ett ögonblick är också. Men ett ögonblick ur mitt liv är när jag fick beskedet att jag blivit antagen till Speciallärarutbildningen.
Jenny hade sökt till Statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi och fått hem brevet att hon blivit antagen. Jag gissade att ÅA sänder ut sina brev samtidigt så jag gick med nervösa steg mot min postlåda. Jag ville ju så gärna komma in, jag hade sökt in tidigare också men inte lyckats komma in. Jag såg kuvertet, men vågade inte öppna det. Jag satt länge med det i handen, jag hade satt mig i bilen kommer jag ihåg. Jag vet inte exakt vad det var som fick mig att öppna, jag tror att jag hade tänkt ut en plan B, typ om du inte kommer in så får du göra det här ist. Något i den stilen. Jag öppnade till slut brevet och där stod det ju, jag hade blivit antagen. Jag rusade hem till mamma och grät många glädjetårar. Nu känner jag att glädjetårarna kommer att vara betydligt fler den dagen jag är ute ur systemet ÅA.
Det var ett ögonblick i mitt liv, någon gång i juli 2005.

Tove Styrke

Den här låten gör mig glad!

dag 07

Min bästis

Min absoluta bästa bästis är min syster Jenny. Hon är en väldigt viktig person som alltid finns, alltid har funnits och alltid kommer att finnas i mitt liv.

Vi har delat glädje, sorg, äventyr och vardag. Vi känner varandra bättre än någon annan. Vi brukar ofta komma på oss själva med att tänka samma tankar samtidigt. Att vi har valt att utbilda oss till lärare båda två är en stor fördel. Vi kan bolla tankar och utbyta idéer med varandra.
Jenny är min bästis.

Så klart har jag andra mycket goda vänner också.
För att nämna två så säger jag Sandra och Monika. Vi har känt varandra i 100 år. Delat barndom, ungdom och nu i vuxen ålder förstärkt våra vänskapsband ytterligare. Det är fint med folk man känt hela livet, man behöver inte förklara och försöka berätta något man varit med om för 10 år sen, man kan bara referera till det.

Snart, snart!

Idag har jag varit till skolan på Lucia morgon, skolan är alltså min jobb skola.
Där träffade jag födelsedagsbarnet Sandra. Vår egna Lucia.

Nu ska jag bara njuta av att vara ledig. Tänk om det blir ett bra avslut på det här pissiga året, tänk om.

Helgen då igen

Nu har jag inte bloggat på länge känns det som. Jag har inte haft tid, eller vad jag nu ska skylla på...
Ni kan få en snabb uppdatering :)

I fredags hade vi julfest med Spirre. Ett stort gäng blivande speciallärare firade att terminen börjar vara avklarad. Festen var trevlig men jag skippade krogen och gick hem och kollade på tre kronor. Jepp, jag är ju som en mommo.


I lördags var jag med Monika på Sandras kalas och idag har jag och Jenny uppvaktat Sandra. Kalas på kalas. Men det är trevligt med kalas tycker jag.

Idag har jag och Jenny städat åt fammo och jag har varit på isen med pappa och Andreas. Det var kallt på isen men ack så vackert. Vi fick två lakar, jag bara väntar på nästa helg, så himla snål :)

Nu i kväll har jag sprungit långt och tänkt mycket.
Jag såg just en sak, hoppas att det inte är som jag misstänker. Då blir jag kanske nästan lite arg, inte för att jag förvånas över något längre men det känns så lågt och onödigt. Det handlar om att ge bort andras julklappar...

dag 06 min dag

Min dag

Jag vaknade klockan 06.00.
Låg och funderade på livet en stund.
Klädde på mig och satte mig i bilen.
Körde 35 kilometer från min hemgård till min nuvarande bostad.
Lyssnade på Radio X3M och funderade lite mera.
Nu är klockan 07.40. Jag ska kolla på ett avsnitt av Sunes jul samtidigt som jag äter frukost och fixar mig i ordning för resten av dagen.
Jag är hemskt ledsen, men det blir inga bilder. Jag har ju glömt att fota mitt i stressen.
Nå väl, efter Sune klädde jag på mig en svart kjol, svarta strumpbyxor, svart linne och grå stickad tröja och begav mig mot Academill för ännu en dag i Språk- och talstörningarnas underbara värld.
Nu har jag gått i R-skola och kan en hel massa om talproduktionen.
Lunchen åts med tre studiekamrater. Jullunch stod på menyn, den får väl 2 skinkor av 5 möjliga.
Föreläsningen fortsatte och fortsatte...
Klockan 15.20 var jag tvungen att avvika.
Pianoelever avklarades på löpande band. Jag önskade att jag hade tid att spela lite jag också.
Efter piano for jag till Minimani och inhandlade julklappen till morgondagens julfest.
Nu är jag hemma och bara myser framför tre kronor varvat med sunes jul.
Färg har jag i håret men jag kom just på att jag glömde kolla vilken tid jag satte dit den. Dumt av mig.

Det här var en dålig "min dag" trist utan bilder. Men det hjälps inte.
Efter imorgon är det jullov gott folk.

Tre kronor

Nu ska jag titta på min nya last en stund innan jag lägger mig. Det är lite skämmigt men det är ju så ljuvligt :) Jag pratar om 90-tals såpan Tre kronor.

Sov gott!

Ganska betydelselös dag

Jag önskar att jag tycker att det är lika mysigt som det ser ut.


Onsdag idag igen då. Dagarna går så himla fort tycker jag.
Igår drog jag vattengympa igen. Det gick ganska bra tycker jag själv. Ett riktigt härligt gäng damer, skön musik och en bra känsla som lämnar kvar efter passet.
Idag har jag städat och promenerat en timme. Promenaden resulterade i att jag nu sitter här och fryser.
Dagens lunch värmde lite.

I kväll är det tjejgruppen igen då. Näst sista träffen för den här terminen. Vi ska göra julkort och lite julgodis.


Jag har 1000 måsten men får inget gjort. Idag ska jag skriva en lista och börja bocka av. Det är så skönt när man får undan saker som man vet man borde ta tag i men som bara lämnar. Fredag har jag som deadline. Då ska ALLT vara gjort. Heja, heja!

På fredagen ska jag gå på Julfest med SPIrre. Det ska faktiskt bli roligt. Jag ska försöka ha roligt.

Jag har fått ny färg på ytterdörren, den är förskräckligt ful tycker jag.

Helgen som gick

Jag har slarvat med bloggandet. Eller jag har skrivit kortfattat och inte som jag brukar.

Lördagskvällen tillbringades med mamma och Viktoria(när hon gick av sitt skift vid 20 snåret). Vi bakade pizza och kollade på ensam mamma söker. Pojkarna var på julfest med Brandkåren.

När katterna var borta dansade råttorna i barskåpet;)


På söndagen var jag med pappa och Andreas på isen. Oj, vad roligt det var. Vi vitjade näten och körde skoter. Andreas påstod att skotern låter som en påse nötter. Det var lite kul.



På kvällen kollade vi på "Män som hatar kvinnor" och Beck. En trevlig kväll som förgylldes med den goda drycken Lambrusco.

Idag på självaste Självständighetsdagen har vi varit till Kråkfjärdsgatan på mat. Inte vilken mat som helst heller, hemlagade kåldolmar mina damer och herrar. Inte illa.


Dessutom har jag hunnit och framför allt lyckats bränna en skiva till vattengympan. Jag är verkligen stolt över mig själv. Kvinnor kan som jag brukar säga :)
Nu ska jag vänta på tvättmaskinen och sen ta natten. En lång och intensiv dag väntar imorgon. Det roliga är ju att ni ska få följa mig hela dagen. Det är nämligen dags för dag 06 imorgon.

dag 05

Vad är kärlek?

Ja, vad är kärlek. En passande fråga i dessa tider.
Jag gör så här...

K- känna varandra. Man känner den andra och vet vad han/hon vill, tycker om och hoppas på.
Ä- ärlighet, sanningen sårar alltid minst har jag lärt mig den här hösten.
R- roligt. Kärlek ska vara roligt. Bus, skratt och skoj.
L- livet ut. Äkta kärlek varar livet ut. Det går upp och ner men någonstans finns alltid kärleken.
E- ensamhet ibland.Det är viktigt att längta och sakna...
K- känsla av att verkligen vara älskad!

dag 04

Det här åt jag idag


För att göra ett försök att komma ikapp så skriver jag dag 4 idag också.

urk, egentligen borde man inte välja en LÖRDAG för att skriva vad man äter under dagen men utmaningar är väl till för att antas.

Here we go...


1 smörgås med ost
1 da capo godis, alltså inte en hel stång utan bara en karamell :)
lite lussekattsdeg...
1 lussekatt
ris+kyckling+sallad
1 da capo till
två pepparkakor med mögelost
två glas vin
hemlagad pizza
1 äpple

Hjälp vad jag åt igår, det är nog bara för att det var lördag :)

dag 03

Mina FÖRÄLDRAR

Jag har en mamma och en pappa. De är mina föräldrar :) De är gifta med varandra, jag är faktiskt också gift med dem. Jag lär ska ha sagt efter att vi kommit ut ur kyrkan (jepp, jag är född i synd) NU HAR VI GIFT OSS!

Det om det.

Mina föräldrar är de bästa föräldrar man kan ha (så säger säkert många) men för mig är de bäst, jag har å andra sidan inte prövat andra heller. Jag har aldrig haft behov av det.

Mamma var 20 när jag föddes och pappa 25. Nu känns det ibland som att vi är jämngamla, är jag på väg att bli gammal? Jag tror det.

Vi har alltid haft regler och principer här hemma men det har bara varit bra. Barn mår bra av regler.

Jag gillar att umgås med mina föräldrar och gör det väldigt ofta.

Jag väljer medvetet att inte hänga ut mina föräldrars personligheter här på bloggen, så därför beskriver jag mer mitt förhållande till dem.

Men så där överlag kan jag väl säga att pappa är ganska tossig och mamma har stenkoll på läget. Mammasökning och pappasökning är uttryck som ofta används i vår familj. Det vill säga om pappa söker efter en sak utan att finna den så kan mamma komma in och plocka fram saken på två sekunder. Där är skillnaden mellan de olika sökningarna.

Det var dag 3 och mina föräldrar.

dag 02

Min första kärlek

Det blev inga skriverier igår. Jag var stressad, trött och förkyld.

Min första kärlek då... Jag minns faktiskt inte att jag skulle ha varit "kär" i honom men han var min första pojkkompis och någon form av kärlek fanns det väl nog. I lågstadiet hade vi 3 pojkar på klassen och vi sju flickor turades väl om att vara "kär" i en pojke åt gången. Det räckte ju inte en åt oss var men vi var nog kära i samma kille flera stycken. Tänk vad lätt det var med kärlek på den tiden :)

jul

Dag 01

Presentera mig själv

Sara Ulrika bestämde mina föräldrar sig för att deras förstfödda skulle heta.
Jag är född den 30. september, kanske därför jag gillar hösten.
Jag har alltid tusen järn i elden och många bollar i luften, förutom nu när jag har mitt liv på "paus".
Jag gillar att springa, simma och träna på gym (främst spinning och body pump).
Långa promenader är bra för både kropp och själ, men jag promenerar helst med sällskap.
Jag tycker om att baka och laga mat men för tillfället är det lite sparsamt på den fronten. Det är ju roligare om man har någon som äter maten...
En perfekt helg tillbringas vid villan.
Jag har nästan bara haft jobb där jag jobbat med någon form av undervisning. Alltfrån simskola till klasslärare till teamledare för gratistidnings utdelare till vattengympa och barngympa ledare till körledare och pianolärare. Jag är inte så mångsidig som jag verkar ;)
Jag gillar att göra saker som kan uppfattas som "manliga", det är inte för att visa att kvinnor kan eller något sådant. Det är helt enkelt för att jag gillar att köra båt, vitja nät och bryta arm. Jag är väldigt kvinnlig av mig och trivs bäst i kjol eller klänning och med nagellack på naglarna men ändå lockas jag ofta med i typiska "karlaktiviteter". Min Andreas har nog en ängels tålamod, han har låtit mig försöka väcka isvakar, lösa gäddor från nät och ta upp ryssjor. Jag kan inte allt, jag vågar verkligen inte allt men jag är intresserad av det mesta.
Jag tror att jag är ganska lätt att umgås med för jag är bra på att anpassa mig. Jag hittar gemensamma nämnare med de flesta åldergrupper vilket också avspeglar sig på mitt val av vänner. Jag har vänner i alla åldrar och trivs ypperligt med det.
Min favoritmat är kållåda eller risgrynsgröt. Eller stekt lax. Jag har många favoriträtter men det är sällskapet och stämningen runt omkring som gör maten.
Musik är inte så viktigt för mig. Jag lyssnar gärna på musik men har inga speciella favoriter. Radiomusik helt enkelt. Jag spelar gärna piano och önskar mig fortfarande ett varje födelsedag och jul. Jag ska ha ett piano när jag blir stor, så är det bara.
Jag gillar att pyssla och inreda även om jag är lite sparsam med det nu just. Den här lägenheten är inte mitt framtida boende och därför satsar jag inte helhjärtat heller. Men jag längtar verkligen efter det där riktiga hemmet. Den som väntar på något gott heter det väl.
Läser böcker gör jag i perioder. Jag är fast i kvinnoträsket, det vill säga Camilla Läckberg, Mari Jungstedt, Karin Wahlberg och allt vad de heter de svenska deckardrottningarna.
Böckerna om Milennium och Lisbeth Salander tog mig med storm. Jag skulle ju inte läsa dem, bara för att alla andra gjorde det. Men en dag när jag var i Sverige och hade läst ut alla Wallander i bokhyllan tog jag på skoj tag i "Män som hatar kvinnor". Jag läste två sidor och var fast. Nu har jag snart läst böckerna för andra gången. De är så bra. Filmerna var bra också men de skulle inte ha varit så bra om man inte läst böckerna tror jag.
Annars så är jag väldigt dålig på att kolla på film. Beck, Wallander och andra svenska deckarproduktioner kan jag se men annars är intersset för film typ noll.
Ja men ja, nu har jag ju glömt en stor del av mig. Nämligen lärarrollen. Jag är en lärare ut i fingerspetsarna. Jag har alltid velat bli lärare. Det är faktiskt det enda drömyrke jag haft i hela livet tror jag. I något svagt ögonblick har jag väl velat bli polis också, men läraryrket har alltid funnits där. Nu är jag på god väg mot mitt drömyrke och jag kan bara konstatera att det är ju precis så roligt som jag föreställde mig, om inte ännu roligare.
Det var lite om mig, ni får väl fråga om ni vill veta mera!


Det går så trögt att ladda in bilder... återkommer!

En utmaning

Den här utmaningen har jag sett på flera bloggar den här senaste tiden. Jag har hela tiden tänkt att det inte är något för mig men för att ni ska få läsa om annat än sorg och bedrövelse så antar jag utmaningen...
Jag kommer under 30 dagar att skriva under följande rubruker.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En låt som får mig att gråta.
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Julen

Det här med jul och julfirande tar jag med en nypa salt i år. Jag orkar inte engagera mig som jag brukar, jag har inte bestämt om jag ska köpa julklappar eller ge pengar. Som det känns nu så har jag fullt upp med att orka med mig själv. Julklappar känns bara som ett jobbigt måste. Tänk så det kan gå, jag som älskar att köpa julklappar...


I alla fall så har jag julpyntat lite här hemma. Det blir inte så många tomtar och troll som vanligt men lite vacker julstämning vill jag ha. Det skapar ro.


Fler bilder kommer, här får ni ett smakprov:)

Mysdag

Vet ni, jag har haft en riktigt mysig dag idag. Jag har varit till farbror doktorn med fammo, ätit och fikat med henne. En helt perfekt dag om världen vore perfekt. Nu är inte min värld perfekt.

Idag dammade jag av en gammal kofta som jag inte använt på säkert två år. Jag har en ny deal med mig själv. Den går ut på att jag måste börja använda paltorna som finns i mitt skåp. Mer komplicerat än så är den inte den där dealen... Den där koftan då...

Jag har bakat en kaka idag också, Margits mjuka pepparkaka. En klar julfavorit.

4 kaffekoppar mjöl
4 kaffekoppar socker '
1 dl smält smör
1 msk nejlika
1 msk kanel
1 tsk bakpulver
2 ägg
2 dl grädde

Allt rörs ihop och gräddas i 200 grader i 45 minuter.

Så enkelt.




Nu ikväll har jag tränat hårt, både spinning och body pump, skönt var det.

Helt galet

Igår blev jag minst sagt överraskad. Så här började det... För två veckor sen när jag hade syjunta frågade jag på skoj av tjejerna vad de ville ha för mat. När det var en timme kvar tills de skulle komma skrev Monika(med hjälp av Sandra) det här: förrätt laxtartar på malaxlimpa med rom mousse å sedan kantarellsoppa med krutonger å huvudrätt grillad inrefile' av oxe med gräddsås å klyftpotatis å efterrätt havtorns parfait med mörkchoklad kladdkaka.

Jag skojade tillbaka och sa åt Monika att det vill vi ha nästa gång hos dig då...
I söndags i samband med inbjudan till mat&prat påminde jag henne om menyn och satte lite press, på skämt alltså. Visst brukar vi bjuda på mat så som sallader, paj, pizza, räksmörgåsar, laxrullar eller liknande men att hon skulle ställa till med det här, det trodde väl ingen av oss.

När vi anlänt och satt oss till bords fick vi först varsin laxtartar på malaxlimpa, det var gravad(rimmad som vi lärde oss att det heter)lax, creme fraiche, rödlök och lite annat gott. Vi skrattade lite och sa att ja det var ju en bra början. Jag trodde aldrig att det skulle bli någon fortsättning. Men, efter en stund blir vi serverade en helt fantastiskt god trattkantarellsoppa med krutonger, den var så himla mumsig. Och herregud vad förvånade vi blev när varmrätten serverades, mycket riktigt, baconinlindad nöt inrefilé, klyftpotatis och gräddsås. Shit, vad vi skrattade. Här trodde jag på riktigt att det var slut. Men icke. Allra sist på kvällen serverades mudcake med havtorns parfait. Tyvärr så glömde jag att fota de andra rätterna :)




Så gott, och så roligt. En kväll att minnas.
Ja, vi drack ett glas Sheridan's och lite glögg också innan vi avslutade kvällen.
Mer syjunta!


Skulle jag ha vetat vilken middag jag gick till så kanske valet av kläder skulle ha varit ett annat. Nu fick det duga med svart lång linneskjorta, svarta tights och favorithalsbandet...


Idag har jag inte gjort så mycket än, jag har ett läkarbesök med fammo inplanerat. I kväll ska jag träna hårt.

Slut på tråkigheter

Precis som det står i rubriken. Det får vara ett slut på tråkigheterna nu, eller en paus i alla fall. Jag kan inte berätta om något roligt som händer i mitt liv för det händer inte så mycket roligt men jag tänkte dela med mig av mitt liv som varit.

Först ut är "något jag är stolt över".

Hösten 2005 började jag och Jenny springa, vi har alltid försökt oss på löpning men av olika anledningar misslyckats. Men under hösten 2005 tog det fart ordentligt. Vi var ivriga och peppade varandra. Jag minns ännu som igår när vi första gången sprang en mil. Vi hade fått sällskap av en hund, en liten stackars hund som tydligen trodde att vi var ute och rastade den. Den sprang troget vid vår sida i 10 km. En gång blev vi helt förskräckta, det kom en bil och hunden rusade ut på vägen, jag och Jenny kastade oss i varandras famn och höll för ögonen. Men hunden klarade sig och vi kunde på darriga ben fortsätta färden. Efter den här turen myntade vi ett slogan som kom att bli vår käpphäst under flera år, nämligen "en mil en fil". Vi firade alltid våra rundor med fil och frukt hemma i mitt kök. Ingmans ettans fil kom att bli vår favorit och Hjalmar Ingman vår idol. Vi fortsatte under våren men snöade ett tag in oss på gymträning och ett alltför lågt näringsintag. Vi körde slut på våra kroppar och orkade inte prestera i löparspåret. Efter midsommar någon gång drog vi igång med löpningen igen och oj vilken nystart vi fick. Det gick så lätt att springa och vi var inte ute på många rundor före vi bestämde oss för att satsa på en halvmara. Vi köpte varsin Fazer chokladstång som vi placerade ut vid infarten till vårt hus. När vi sprungit 8 km fick vi dela på den första. När vi sprungit 16 km delade vi på den andra. När vi sen kom i mål efter 21 km så ropade vi rakt ut. Klockan var över 23, eftersom sommaren 2006 var den varmaste sommaren i mannaminne kunde vi sällan ge oss iväg före efter 21.30. Det blev några halvmaror till under sommaren. Vi tog alla tillfällen som gavs att springa. Ett roligt minne är nog när vi sprang till Korsö en fredag. Som tur var hade vi snälla karlar som tog hand om alla saker. Vi hade köpt varsin stor godispåse från makuuni som vi visste att väntade oss när vi var framme. Vi hade synkat våra mp3 spelare för att höra samma låt samtidigt, det resulterade i att vi ofta sjöng högt medan vi sprang.

När det började lida mot hösten och vi hade nästa stora äventyr i antågande så växte idén att springa ett långlopp fram. Vi anmälde oss till Lidingöloppet och tänkte att det passar ju bra eftersom vi flyttar till Sverige två veckor innan loppet går av stapeln. Som en lite formcheck inför Lidingöloppet bestämde vi oss för att delta i Vasa Marathon. Vi for dit i tro att vi skulle springa en halvmara men vid anmälningsbordet fick vi ett ryck och kryssade i marathon rutan. Vi skulle alltså springa 42 km. Någonstans i vårt undermedvetna fanns det nog en tanke på det. Vi hade laddat som tusan med pasta kvällen innan, med chokladrussin och tonfisk på tävlingsdagen. Vi ställde oss på startlinjen och kunde aldrig drömma om vilken pärs som väntade oss. De första 21 km finns inget att säga om. Det gick lätt att springa. Vi höll oss tillsammans med de som sprang en halvmara och kom i mål på hyfsad tid. Nu var det ju bara det att vi skulle springa lika långt till... I det här skedet bekymarade det inte oss nämnvärt. Vi fortsatte till 30 km ganska enkelt. Det var vid 35 som problemen kom. Aldrig förr har en kilometer varit så lång. Och aldrig förr har en nerförsbacke gjort så ont i fötterna. Det var varmt den här dagen, men det bekymrade inte oss. Vi var ju vana vid att springa i värmen. När vi var på 38km så var jag beredd att ge upp. Jenny peppade och tvingade mig att fortsätta "om du slutar så bär jag dig i mål". Men jag sprang, när vi började närma oss Karlsplan fick jag plötsligt nya krafter och vi tog oss i mål. Lite snopet fick vi veta att maten man skulle få när man kom i mål hade tagit slut. Några energitabeltter var enda vi fick av funktionärerna. Men det gjorde inget, vi fick ju medalj också. Efter loppet for vi raka vägen till makuuni och belönade oss med godis. Vi tänkte "nu eller aldrig" så vi stegade in med nummerskyltarna på, har man sprungit 42 km så får man faktiskt skryta ansåg vi. Respons fick vi, kassörskan undrade vad det var för tävling som pågick i Vasa, hon hade sett en massa löpare. Vi kunde stolt berätta att det var Vasa Marathon :)

På kvällen firade vi våra prestationer, jag med middag hemma och Jenny på krogen. Jag var så trött när mina gäster kom, inte sömnig men helt slut i hela kroppen. Jag minns att jag försökte skära gurka till salladen men det var så tungt. Senare på natten återförenades marathonlöperskorna och när morgonen grydde frågade vi varandra om vi skulle göra om bedriften, "aldrig i livet" sa vi. Våra fötter var täckta av blåsor och hela kroppen kändes som ett skavsår. Det tog flera dagar innan vinnarkänslan kom. Klart att vi skulle göra det igen.
Hur gick det med Lidingöloppet då? Inte så bra, våra kroppar var på semester.




Nästa händelse i mitt liv som jag är väldigt stolt över är när jag och Jenny packade chrysler från golv till tak och stack iväg till Stockholm. Mer om det äventyret får ni höra en annan gång.

Lilla Jul

Första prövningen då, en generalrepetition kan man väl kalla det. Jag pratar om att fira lilla jul. Jag har ordat om min olust att fira jul. Jag känner fortfarande en stark avsky inför detta spektakel men jag ska göra mitt allra, allra bästa för att inte visa det. Idag har jag hjälpt fammo att ta fram ljusstakar och adventsstjärnor. Det gick bra. Om och när jag ska klara av att göra det i mitt eget hem är frågan.

Igår hade vi föreläsning i tal- och språkstörning hela dagen. Från tidig morgon till sen kväll. En otroligt intensiv kurs men med en bra föreläsare. Mitt under kursen kände jag plötsligt att visst 17 ska jag fixa det här, jag är ju så himla bra :-). Det är han som gått miste om något. Det är inte jag som blivit av med en toppentjej, det är han som förlorat mig :-)

Glad lilla jul!

Trött

Jaha, så var ännu en vecka slut. Inte riktigt, det är i och för sig en dag i morgon också. Jag ska plåga mig att vara uppe en stund till nu så kanske, kanske jag får sova lite längre än till 5 imorgon.

Det gick bra att jobba idag. Jag har tränat också. Skönt, skönt.

Det här om livet...

Dagen börjar vara slut, slut på måsten i alla fall. Jag överlevde ännu en dag på VÖS utan att bryta ihop. Bra av mig.

Det finns många bra saker med att vara lärare. Det här är så klart en av dem. Om en stund ska jag visa några till.

En annan bra sak är att man kan gå klädd som man vill, det finns ingen dresscode och man har ingen uniform eller andra arbetskläder. Så klart kan man inte gå klädd hur som helst men jag tror och tycker mig ha sett under alla mina år på PF att blivande lärare och lärare är överlag "hela och rena" typer med sinne för vilka kläder som lämpar sig i skolvärlden. Jag säger inte att alla är det men jag sa att många är.

Som ett exempel på det här så ska ni idag få se vilka skor man till exempel kan ha som lärare. Jag vet inte många andra yrken där det är helt lagligt att komma i gummistövlar till jobbet. Det skulle vara bonde då...







Om ni undrar vad tusan tanten håller på med försöker hon tänka på annat. Det resulterade i ett sånt här inlägg...

Jag bloggade inget igår, det fanns inget att blogga om...

Idag har jag promenerat 10 km med mig själv som sällskap. Perfekt tid för att rensa hjärnan. Jag känner mig alltid lite mindre tokig efter en promenad.

Mommo

Nu ska jag lägga mig. Jag vet, det är fredag och klockan är knappt halv tio. Men är man en mommo så är man.

Sov gott! Imorgon ska vara en bra dag, det har jag bestämt. Har tankat positiv fiilis ikväll så det ska gå bra.

Sakna

D. skulle skälla på mig om han såg min yoghurt förpackning...

God morgon fredag!

Som den tant jag är så går jag och lägger mig kring 22 på kvällen och vaknar klarvaken klockan 6. Det är skönt på ett sätt men ibland skulle man ju vilja sova lite längre.
Det positiva är att man kan gå på spinning den tiden på morgonen, om man kommer sig iväg. Det gjorde jag idag i alla fall. Skönt var det.

Nu har jag absolut inga planer för dagen, inte för helgen heller för den delen men det har jag sällan. Jag har en nystädad lägenhet i alla fall, och snart gröt på bordet. Det är inte illa att ha fått så mycket uträttat när klockan bara är 8.36.

Trevlig fredag!

Jag fryser. Det är visst vinter nu. Hela minus 13 grader celsius visade termometern i morse. Det luktar nybakade bullar i min lägenhet, blandat med målarfärg från trapphuset. Konstigt. Jag har alltså inte bakat idag om någon trodde det. Men kanske jag borde göra det. Det brukar få mig på bättre humör. Tyvärr är nog den här sortens "dåligt humör" inte övergående med bullabak.


Det här är en bra låt

Skit!

Dålig dag idag igen... När ska de bra dagarna komma? När blir man glad igen?

Wallander

Nu har jag klarat av alla dagens "måsten". Jag överlevde ännu en dag utan att bryta ihop. Nu ska jag lägga mig i soffan och kolla på en Wallander film som jag just hämtade från Makuuni. Se på film är en skön vardagsflykt när man mår pyton.

Här kommer en bild på gårdagens lunch, en bit paj gjord på rökt älgkött, broccoli och champinjoner samt kaffe och en bit Karl Fazer.