Jag lider av en ständig tidsbrist känns det som. Jag är aldrig i kapp. Aldrig på noll med något. Det finns ständigt något (i det här fallet) ganska mycket som borde göras. Är man i kapp på en front så finns det alltid något annat som haltar. Nu ska jag i alla fall ägna mig åt det jag är i stort behov av, nämligen sömn.
Jag sprang 10 km i kväll. Det var skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar