Vi startade i regnet men när vi steg ur bilen slutade det. Snacka om tur. Vi packade i båten och gjorde upp en strategi för hur vi skulle ta oss förbi tärnorna. Vi såg ju nämligen i helgen att de faktiskt kan hacka en i huvudet (Andreas fick känna på det). Vi utrustade oss med påkar och placerade flytvästarna på huvudet. Vi kom samtidigt överens om att man under inga omständigheter får börja skrika. Det skapar oro och panik. Båten startade bra och vi styrde ut ur hamnen. Jag var stel av skräck och vågade inte ens titta runt mig, trots att det var jag som körde. Fågelskräck är inte att leka med vet ni.
Framme på Plettbådan packade vi upp och satte oss på terrassen. Sjön suger, det vet ni väl också. Spekulationerna kring vad som skulle förtäras först var genast igång. Vi bestämde oss för lite choklad. Alla kloka kvinnors val.
Vi hann bara sitta en liten stund före Jenny hojtade till: NÄ NU GAR JA Å LIGG, å så rusade hon in, med oss i släptåg. Vi fick veta att det var en fågel som liknade en anka och som var på väg mot vårt håll som orsakat det plötsliga beslutet. Vi nickade förstående, fågelskräck är inte att leka med sa jag ju.

En liten stund senare skulle jag besöka wc, till all lycka såg jag mig för och hann upptäcka ormen med stort O i tid. Då var det min tur att utbrista (ja,ja skrika då...): nu gar JA å ligg. Viktoria tog mod till sig och avlivade ormen. Jag stod "fisigt" nog bakom liderdörren, alldeles skräckslagen.
Kajsa Kavat (Viktoria) en stund senare vid bordet: nu jag ja å LIGG, en geting satt på hennes ben.
Sa jag att vi haft problem med djur?

I mitten på bilden kan ni se en hårboll. Det är en fågelunge som bosatt sig i vassen vid stranden
På kvällen kom pappa och Andreas förbi. De hade varit och fiskat 12 sikar, inte illa.
Vi drack Tuborg lime cut, Viktoria vakade hela helgen så hon firade lördag i går. Jag och Jenny hjälpte henne bara att fira.
Vi lekte semesterfamilj på 70-talet.
På kvällen öppnade vi en Lambrusco och grillade korv med bröd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar