Ljuset

 

Så här ljust var det ännu klockan  22 i går kväll när jag cyklade hem från syjuntan. 

Underbara vår.

Arvegods...

Det kärvar...

Jag försöker febrilt ladda upp bilder från kvällens begivenheter, men det vill sig inte.
Det är något jag lägger sjukt, onödigt mycket tid på, teknik som kärvar. Jag blir bara galen när det inte funkar, men kan inte ge mig före problemet är löst heller. Gah, irriterande.

I alla fall så har vi förlustat oss hos Sandra i kväll. Det bjöds på mumsig kycklinggryta och morotskaka till efterrätt. Vi saknade vår Turkietresenär, men var överens om att hon nog har det bra där hon är.

Nu ska jag sova någon timme. Lång dag i morgon igen.

Länk

Det här med att klä sig rätt. Jag tycker att jag brukar ha ganska bra koll på hur jag ska klä mig för länk. Nu det här senaste halvåret har jag inte alls haft koll. Väderleken har nog spelat mig ett spratt tror jag. 

I dag lyckades jag ganska bra.

Allt från -20 till +25. Jag längtar till den dagen då man kan fara på länk i linne och kortbyxor. SNART, SNART!

Dagens länksaldo slutade på 15,2 km.

Jag visste det...

Den här helgen har varit allt annat än vilsam. Men jag har fått mycket uträttat i stället.
I går städade jag nästan hela dagen. På eftermiddagen cyklade jag till handlin och sen kom Viktoria, vi bakade en kaka och jag förberedde en potatissallad och en bulgursallad att ta med till grillmiddagen hos m och p.

Eftermiddagen tillbringades på terrassen hos m och p. Vi grillade och hade det skönt. Den aktiva dagen och friska luften gjorde mig fort trött. Jag somnade nog före klockan 22 tror jag.

I dag har det manglats och manglats. Det är hemskt skönt att ha alla lakan invikta i skåpet nu.

Det som återstår av den här helgen ska ägnas åt träning. Jag ska snart fara iväg på långlänk.


... att det skulle bli en skön dag.

Skön söndag på kommande

Jag brukar inte äta gröt på helger, men nu kände jag en stor längtan efter havregrynsgröt med banan och kokos på. Mums. I går inledde jag projekt mangla alla lakan. Det visade sig vara ett lite större projekt än jag tänkt, då fammos mangel visade sig ha gått hädan.
Men det var inget att vara ledsen över länge, ty på eftermiddagen kom en mangelleverans med traktor. Så nu kan jag mangla i dag.

Det blev lördag innan dagen avslutades

Jag vaknade onödigt tidigt i morse. Jag skulle ha ställt klockan på 6, men det blev 5. När jag vaknade var jag nog lite trött, för jag tänkte att jag inte vill stiga upp samma tid som prickarna, vilka prickar kan man ju fråga sig. Jag är ganska så säker på att dessa prickar bara fanns i min fantasi.

Nå men, jag sov en timme till och vaknade klockan 6 igen. Lagom tid för att stiga upp.
Kokade kaffe och bredde en knäckebrödssmörgås, hann varken dricka eller äta när det kom till kritan.
I dag prioriterade jag att välja kläder med omsorg. Eller jag valde inte, men det var en sån dag när inget i klädgarderoben passade. Det slutade med jeans, en svart tröja och silversmycken, i all enkelhet.
Bilisterna på Vallgrundvägen tog det ytterst försiktigt i morse. Det var nästan krypkörning till Replot. Nå men, kanske man borde vara lite mer rädd om lacken ändå.

På jobbet hade jag och Susann morgonpalaver. Det är nya tidens melodi, effektivt och nyttigt. Vi fick saker och ting uträttade samtidigt som vi fick en bra start på dagen. Värdefullt.
Resten av dagen gick i ett nafs, som dagarna gör för det mesta. Man går in till första lektionen och i nästa sekund avslutar man sista. Där emellan hinner man springa upp och ner i trapporna x-antal gånger, undervisa, uppmana, fostra och förmana. Allt i en salig röra, precis som det ska vara i en skola. Makaronilåda till lunch och en halv kaffekopp här och där. Det är en lärares vardag.

Efter jobbet for jag hem för att mötas av ett hem förvandlat till tvättstuga. Det är rena sängkläder överallt här. Det stressade mig lite, ända tills i kväll när jag kom på att jag tar itu med alla rena lakan i morgon. Det får vara stökigt nu.
På eftermiddagen sprang jag 10 kilometer och sen fick jag hasta iväg för att fara på Musikskolans vårkonsert i Replot. Fina uppträdanden, lotteri och kaffeservering, helt enligt tradition.

Efter konserten for jag via mamma och pappa på hemvägen, nu är jag hemma och ska njuta av att det är helg. I morgon ska jag mangla lakan. 

Bara som en parentes...
I eftermiddags kom en känsla av saknad och ledsamhet över mig, från ingenstans men ändå så självklar. Det är ett tag sen det kändes, men det gör inte mindre ont för det. Slut på parentesen...

Grillin!

Egentligen skulle jag vilja visa bilder på mina "nya" lampor, men bilderna blev så sneda och fula så jag ska bespara er det.

Det har varit en lång och intensiv, men fruktansvärt rolig, torsdag.

Jobbade från 7.30 till 17.00.

Mitt i dagen kände jag ett sällskapsbehov. Jag kontaktade min Viktoria och styrde upp en träff med henne till kvällen. Viktoria har flyttat och jag passade på att ringa och be om en vägbeskrivning när jag var in på Sale i Dragnäsbäck, medan jag plockade åt mig det jag skulle ha gick jag och tänkte på beskrivningen jag fått "sväng vänster vid grillen". När jag kommer fram till kassan är jag så fokuserad på att komma ihåg vägbeskrivningen att jag glatt klämmer i med "grillin" istället för ett sedvanligt "hej". Kassaflickan tittade lite underligt, men med tanke på att hon gav "syttifem cent baka" när jag betalat så tror jag inte att svenska språket är hennes starkaste sida, å andra sidan så låter ju finskans grilli mycket likt mitt nya hälsningsord...
Hos Viktoria drack vi kaffe och åt bulla. Sen gick vi på en långpromenad till våra gamla hoods, Brändö med omnejd. Vi hade uppdrag att utföra och klarade det galant.
På ST1 i Metviken handlade vi Tupla. På vägen hem träffade vi F, ett glatt möte.

Morgondagen kommer att var händelserik tror jag. Jag har så mycket att göra och så mycket att komma ihåg. Inleder i alla fall dagen med ett möte klockan 07.15. Det gäller att vara effektiv redan från morgonen.
På kvällen firar vi musikskolans vårfest och före det skulle jag vilja hinna springa. Jobba ska jag också, hoppas solen skiner i morgon. Det är så mycket trevligare då.


Tvättstatus då? Kanske två, max tre maskiner vittvätt kvar. Hurra.

Tvätt och utmaning

Hade en ytterst vanlig dag på jobbet. Avslutade dagen vid 15 tiden och for hem för att: tvätta!
Det är det första jag gör när jag vaknar på morgonen och det är det första jag gör när jag kommer hem på eftermiddagen, startar en ny tvättmaskin. Det är hejdlöst mycket tvätt kvar.
Vi kommer att ha vita sängkläder tills vi dör tror jag. Men åh vilken lyx det är.

Jag har glömt bort att berätta om mars-utmaningen, 300 km på 31 dagar. Livet kom emot och ställde till det lite, det blev lite tight med tid. Det var möten, samtal, förkylning och faktiskt också en liten skada som jag ådrog mig vid ett fall. Jag förlängde (med Susanns godkännande) utmaningen till påsk och klarade det med bravur.
Ni förstår väl att det stör mitt psyke att det gick som det gick. Men hej, man är väl inte sämre än att man kan göra om och göra rätt. Maj-utmaningen, välkommen. 300 km på 31 dagar.

Första dagen efter påsk

I går kväll ännu så hade jag noll inspiration att visa mig ute bland folk. Jag hade gott kunnat tänka mig att tillbringa ytterligare några dagar här hemma i lugn och ro, men som arbetstagare är det ju inget man bestämmer över. Det är bara att vackert infinna sig varje morgon.

Faktiskt så gick det bra att komma igång med arbetet, innerst inne så visste jag nog det i går också när jag hade en släng av söndags(måndags)ångest. Jag visste att det skulle gå bra.

Dagen gick fort och plötsligt blev det dags att gå hem. Här hemma hann jag tvätta några maskiner innan det var dags att ge sig iväg igen. Föräldra-barngympa i Björkö kallade.

Ännu som avslutning på dagen hann jag med en kortare länk tillsammans med Jenny. Vi har dåligt springflow nu just, vi har så mycket att prata om och då kan vi inte springa. Men det är värdefullt att prata också, minsann.

Fynd del 1

    Sängkläder, vita med broderier och spets. Det tvättas för fullt här ännu i dag.

Gardiner med fjärilar, så somriga och så fina.

En gammal karta över skären, blir fint på väggen i köket.

Ett oöppnat paket från USA, postat i december 1988 och öppnades av mig i går. Innehöll en LP-skiva och an almanacka.

 

Udda glas hur mycket som helst. Dessa blev ljusbehållare på en silverbricka jag skaffat mig vid en annan bodelning. 

Tofflor till jul, i filt och helt oanvända. Fina och sköna.

 

Riihimäkiburkar i olika storlekar och färger. 

Påsk 2014

Jag har tagit minimalt med bilder den här helgen. Men här kommer en kort rapport.

Skärtorsdag
Jobbade till 15.30, hastade hem för att städa-koka-baka. Mina middagsgäster meddelade att de skulle bli en kvart sena, inte mig emot om vi säger som så. Det finns alltid att stå i den sista halvtimmen.
Gästerna som var mamma och pappa, bjöds på avokadopasta och Marianne cheesecake, rödvin och kaffe. Andreas och Pamela kom upp "på seinon" och jag dukade fram lite ostar och sånt. En trevlig spontankväll blev det.

Långfredag
På fredagen skulle mamma och pappa iväg till Jakobstad för att se på och troligtvis också handla en bil åt pappa. Han fick ett ryck för en tid sen och sålde allt han ägde och hade på Findit, bland annat bilen och ena traktorn såldes. Jag, som inte hade några långfredagsplaner erbjöd mig att komma med som underhållning. Vi köpte bilen och for hem, firade pappas nya Honda med kaffe och smörgås på ABC i Oravais. Jag stack iväg på en kortare länk och senare på kvällen hade vi grillfest hos mamma och pappa.

Påskafton
Andreas och Pamela hade bakat varsin smörgåstårta och bjöd in till provsmakning. Juryn kunde inte enas om vilken som var godast. Båda vann.
Resten av dagen var nog ganska slö, jag passade på att vila upp mig ordentligt. Till kvällen hade jag lovat vara chaufför åt mamma och pappa som skulle till främmans.
Själv for jag in till J en stund, det var längesen vi träffats och vi hade mycket att prata om, tiden gick som vanligt för fort.

Påskdagen
Då klockan blev 02.30 innan jag kom hem så var det en ganska slö start på söndagen. Ja hela dagen var nog ganska slö. På kvällen gick jag på bastukväll och det var typ allt. Jag sprang 10 km också.

Annandagen
Bodelning nummer två ägde rum.
Eller rättare sagt jag och Jenny plockade på oss det vi ratat i första omgången . Och oj så mycket mer vi fick med oss nu. Om vi hade mycket sist så är det inget mot för vad vi fick med oss i dag. Linneförrådet gicks igenom och vilka skatter vi hittade. Vi åh:ade och näh:ade och näääÄ:ade oss mest hela tiden. Man ville ju nästan ha allt. Lite ångest fick vi över oss själva och vårt skrotsamlande, men som vi brukar resonera: du vet aldrig när du flyttar till en herrgård, då kan det vara bra att ha en del med sig.

Jag ska visa bilder på mina skatter snart.

Vill ha!

   

Glad Påsk!

Jag har inte farit till Blåkulla. Men jag har haft fullt upp med att fira påsk. 

Tänkte bara önska er en riktigt skön fortsättning på påskhelgen!

 

Andan i halsen

Det känns som att jag lever i en ständig stress nu just. Påsklovet är så välkommet. Jag ska verkligen njuta av att bara vara ledig. Jag drömmer om att läsa julklappsboken, det är mina anspråkslösa påskplaner. 

I dag har det som vanligt varit full fart. Av min sovmorgon såg jag inget. Jag tror att jag satte årets personbästa på att vara tidigt på jobbet. Halv sju svängde jag in på skolgården i morse. När klockan slog 9.15 och min första lektion skulle börja hade jag fått en hel del uträttat. Eller låt oss säga släckt bränder, dagen kunde genomföras. Någon långsiktigare planering än så funkar inte för tillfället. 

Jag for hem redan 14.30 tiden, eller jag for inte hem utan jag for till stan. Påskshandla-tycksyndommigshopping-nöjesresa, kalla det vad du vill. Hem kom jag med en kjol från Lindex, några dukar, handdukar och servettförpackningar från Hemtex och en påskpresent till Jenny.

Från stan for jag till Replot igen för att dricka kaffe och prata strunt med Jenny en halvtimme före hon skulle iväg till Vallgrund och dra dans och jag skulle dra gympa i Replot. Innan vi skiljdes åt kom vi överens om att gå på en promenad i Norrbyin efter uträttat värv.

Vi sammanstrålade vid skolan och gick en lång ventilationspromenad.
Mot slutet av promenaden hörde vi en häst som gnäggade något förskräckligt. Vi såg att den kom gående framför oss på vägen, men vi var osäkra på om den hade någon människa med sig. Jenny konstaterade att den var "på löst" och djurrädda som vi är tvärvände vi på klacken och började raskt gå undan. Jag försökte springa lite men Jenny sa "vi springer INT",  med stämman vi använder när det är allvar och vi verkligen måste hålla oss lugna. Men till slut började vi småspringa. Jag såg ett garage längre fram och tänkte för mig själv att vi måste ju för tusan vara smartare än en häst, "vi tar skydd bakom garaget" väste jag till Jenny. Det gjorde vi också. Där stod vi och tryckte tills vi vågade kika fram och kunde se att hästen kom lugnt gående med sin ägare bredvid. Då infann sig nästa panik. Jag började kolla runt mig och viskade till Jenny "tänk om det här är stallet?". Hur genant hade nu inte det varit då?
Jag börjar på allvar tro att vi måste söka hjälp för det här.
När vi kom oss ut på vägen igen började vi fundera på vad det var som gjort hästen så upprörd. Kanske en hund, i värsta fall en björn funderade vi. Jag planerade en flyktväg i huvudet, i händelse av att det skulle stå en björn längre fram på vägen. Jag gjorde Jenny införstådd i min plan "kommer e en björn så springer vi utan ti funder desto meir ti hande  ladon tide på lindon". Jenny höll med och vi vandrade tryggt vidare.
Som ni säkert redan har räknat ut så behövdes ingen krisplan. Det stod ingen björn på vägen, inte ens en hund. 

Här hemma har jag gjort en fuskvariant av påskstädning och så har jag bakat en kaka att ta med till jobbet i morgon. Marianne cheesecake

Avundsjuka

Lyssnade på veckans SNAKK-podd som behandlade temat avundsjuka. Det är intressant hur det här med avundsjuka ändrar karaktär med åren. Visst kan jag även nu i vuxen ålder bli avundsjuk, men numera blir jag inte avundsjuk på materiella ting. Visst kan en fin tröja eller en härlig väska få mig att känna "fasen, en sån vill jag också ha", men inom mig så vet jag att jag kan köpa tröjan/väskan om jag vill. Det är mer inre "egenskaper" som gör mig avundsjuk nu för tiden.

Det som gör mig avundsjuk i dagsläget är
a) ordnat liv
b) mod
c) engagemang

Jag känner inte att jag nödvändigtvis behöver äga en bostad, det är säkert en dum tanke, men jag har inget behov av att investera och planera. Det hänger säkert ihop med min rastlösa själ, jag lever gärna i nuet och stressar inte upp mig för saker som jag ändå inte har koll på eller kan göra något åt just nu. Det har inte alltid varit så, jag har minsann varit en mästare på att grubbla och ligga sömnlös. Men med åren har jag insett att det spelar ingen roll hur mycket du oroar dig, planerar eller föreställer dig. Det blir ändå sällan som du tänkt. Med det vill jag inte säga att det blir sämre, jag säger bara att det blir som det blir. Ändå kan jag känna en viss avundsjuka på människor som har det där ordnade livet, inte för att jag skulle vilja ha det, men för att jag kanske skulle vilja vilja ha det. Kanske. 
Jag är nöjd med vad jag åstadkommit hittills i livet. Man kan alltid göra bättre, mer och annorlunda, men jag anser ändå att jag alltid försöker göra vad jag har kapacitet till. Man måste komma ihåg att vara snäll mot sig själv också.

Mod, jag är modig i vissa situationer. Jag är inte rädd för att vara ensam, för att testa nya saker eller för att fatta beslut. Egentligen kanske mod är fel ord, men det känns som att det är just det som saknas. Jag har flera gånger hamnat i situationer där jag borde ha stått på mig, kämpat och armbågat mig fram, med den typen av mod saknar jag. Det handlar väl i grunden om en vilja att vara till lags, inte störa någon eller klampa någon på tårna.

Engagemang, ni tycker säkert att jag redan är en sån som gör allt överallt. Så är det väl till viss del, men jag skulle vilja ännu mera. Jag kan känna att jag också skulle vilja vara en sån som är insatt i allt möjligt. Har fullständig koll på Ukrainakrisen, Melodifestivalen, EU-valet. En sån som med hjärtats lust ägnar sig åt föreningsliv, välgörenhet, bjuder, ordnar och fixar.

Bodelning

I går ägnade vi oss åt bodelning större delen av dagen. Det mesta var vi sams om, en del saker, som en superfin servis kom vi överens om att ha som en gemensam låneservis. Vi misstänker att servisen kan härstamma från faffas barndom och "splittrats" när hans föräldrahem delades. Det finns nämligen delar av servisen både hos fammo och hos Axel. Jag och Jenny var som vanligt de som hittade flest skatter. Viktoria uttryckte stor oro över vem som ska orka "reda upp efter oss". Vi har nog alltså ganska mycket gammalt skit. Men det är bra skit det vi har. Jag älskar gammalt porslin och det finns det en hel del där. En skrubb var rena guldgruvan med Riihimäki burkar och andra finheter. Det behövs nog säkert en dag till där för att gå igenom allt.
Efter en lyckad delning (alla sams) åt vi middag hos mamma och pappa.

På väg hem från middagen mötte jag Andreas i stigen som går mellan oss. Jag frågade hur vi skulle göra med besticken, ett halvt dussin Hackman bestick som både han och jag var spekulanter på. Vi drar lott sa han och där mitt på stigen ordnade vi ett lotteri med en kvist i en knuten näve. Andreas gick vinnande ur lotteriet och livet fortsatte. Ibland är det enkelt. Vi är inte speciellt giriga i vår familj och skulle aldrig på allvar bli osams över prylar. Hetsiga diskussioner fördes nog, men alla var nöjda och glada när dagen var slut. Jag ska visa lite bilder på mina "fynd" senare.


Det är lite ostadigt väder i dag, solen sken just, men nu är det mulet igen. Jag ska gå på promenad i alla fall tror jag. Resten av dagen är oplanerad och det är riktigt skönt. 

Vesta-Linnéa

Som veckans författare i klassen hade jag Tove Appelgren för några veckor sen. Vi läste och gjorde projekt kring hennes karaktär Vesta-Linnéa. Boken på bilden handlar om när Vesta-Linnéas familj tar hem en hund på prov, ifall att de ska köpa en. Det visar sig att V-L:s mammas sambo är allergisk och de kan inte behålla hunden. Det är inte handlingen i sig som det här inlägget ska handla om, det är några rader text i boken som nästan hade kunnat få mig att gråta framför klassen. Det behöver inte nödvändigtvis handla om kärleken till en hund. Det handlar om att det är bättre att våga älska och sen bli olycklig än att inte ha älskat alls. Det är så fantastiskt sant.

Fredag

Den här veckan har varit stressig och tung. Tid för skriverier har inte prioriterats, tyvärr. Nu har jag städat upp efter veckans slit och släng. Hela huset är i skick igen, var sak på sin plats. Skönt sätt att börja helgen på.

Fredagslånglänk som nästa programpunkt. Sen ska jag ta helg.

Monika 30 år

Vår fina Monika ska fylla 30 år och vi ställde till med en överraskningsdag i går.
Hela veckan har ägnats åt förberedelse och planering. Program, mat och musik planerades i minsta detalj. Här kommer nu en kortare resumé av vår dag. Det går inte att berätta om allt. Största delen av det som gjordes tål inte dagsljus och offentlighet.
Men, dagen började vid 7 för min del. Jag städade och fixade musiken att spela i bilen.
Jenny kom 11.30 tiden och vi började med en rask promenad. Det är alltid en bra start på dagen.
Efter promenaden handlade vi rökt lax av Anders på Snickars och mat från Handlin. Sandra kom och vi inspekterade åket för dagen, en Nissan Micra 1.3 med orange blinkers lampa på taket.  Hemskt bra.
Vi fixade det sista, blev lite försenade och anlände till Singsby efter klockan 15.
Vi hade kräppat håret och klätt oss i nitar & läder. Monika hade fått en packlista och kom ut med en stor väska under armen. Det bar ganska snabbt iväg mot stan och en "här är ditt liv" rundtur i Vasa med omnejd. Monika fick utföra uppdrag, svara på frågor, reda ut och förklara. Vi skrattade, mindes och skämdes om vart annat. På "Fladan" fick hon i uppdrag att handla kaffe åt oss, då vår medhavda kaffetermos exploderat i bagaget. Vi åt smörgås i bilen, resan fortsatte via Motonet och mot skären. Vid Berny¨s åt vi Champagne glass och tog bilder på wc. På Sale pantade Monika burkar och handlade lite tillbehör. Maria var på jobb och förevigade oss från sin plats bakom kassabandet. Resan fortsatte till stranden, där utfördes en ceremoni under stort hysch-hysch. Allt är som sagt inte lämpat för dagsljuset.
Vi kom hem lite före 19. Åt en supergod middag, pratade om allt och inget och laddade upp inför kvällens utgång. Kvällen förde oss till O'Malley's, vi konstaterade snabbt att stället nog knappast skådat kräppat hår på mååånga år. Försök själva platta håret efter att det varit kräppat, det går inte. Vi struntade helt enkelt i det och körde på vår look för dagen.
Det blev valomerkki och vi fick söka oss hemåt. Hela gänget övernattade på Kronansvägen.

Tusen tack för ett fantastiskt dygn flickor!

Micra och läckra brudar i Singsby.

Dukningen vinner nog inget stilpis, men vi satsade på andra saker den här kvällen/dagen. Monika fick i alla fall Pippiservett.

På Berny's

Kräppat hår, röda naglar, läderjacka och hubba-bubba.

En salig blandning

Jag har klippt mig, det blev lite kort, men jag trivs rätt så bra.

 

Den här tröjan skulle gärna få flytta in i min garderob.

Jag blir tokig på allt grus. Jag dammsuger och sopar och har mig, men inget hjälper. Skaffa dörrmatta, säger jag till mig själv varje dag. Nästa gång jag far och handlar har jag glömt bort det.

I morgon ska jag blogga

Det är mycket nu. Det hinns inte riktigt med på alla fronter. Bloggandet lämnas på slarv.

Den här dagen har varit lång och intensiv, som alla dagar den senaste månaden. Men jag trivs rätt så bra med att ha fullt upp, man hinner inte tänka så mycket då, man behöver inte känna efter. Det är bara att utföra, verkställa och försöka hinna med så gott det går.

Nu ska jag krypa under täcket och se gårdagens Familjen Annorlunda, det hann jag nämligen inte hem till i går. Tur att det finns tv4 play.