Som veckans författare i klassen hade jag Tove Appelgren för några veckor sen. Vi läste och gjorde projekt kring hennes karaktär Vesta-Linnéa. Boken på bilden handlar om när Vesta-Linnéas familj tar hem en hund på prov, ifall att de ska köpa en. Det visar sig att V-L:s mammas sambo är allergisk och de kan inte behålla hunden. Det är inte handlingen i sig som det här inlägget ska handla om, det är några rader text i boken som nästan hade kunnat få mig att gråta framför klassen. Det behöver inte nödvändigtvis handla om kärleken till en hund. Det handlar om att det är bättre att våga älska och sen bli olycklig än att inte ha älskat alls. Det är så fantastiskt sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar