Syjunta

Jag utlovade ju en syjunta utöver det vanliga, och visst blev det så. Bilderna är inga skönheter, kakan blev dessutom demolerad före servering, men god var den. Tomatsoppan blev också en hit. För att inte tala om middagsleken. Svinkul hade vi.
Nu väntar en långpromenad med syster J, bara bra saker på gång.

Krämpor och filosofi

Det var värst vad jag skulle drabbas av krämpor nu. Träningsvärken är så gott som borta, det som återstår är ytterst hanterbart. Men, som man brukar säga så kommer en olycka sällan ensam, jag har fått så fasligt sjukt i foten. Det känns ingenting i viloläge, men jag kan knappt stå på den. Det började nog redan efter min barfota gympa, men blir värre och värre. Jag brukar ha ganska hög smärttröskel och pipar inte för minsta lilla, men det här är inte kul.

Nå ja, det om det, roligheter är att vänta i alla fall. Det vankas syjunta hos mig i dag och det blir inte vilken syjunta som helst, jag vill påstå att det är tidernas syjunta som är på kommande. Jag är så pepp, som jag skulle säga om jag var lite mera rikssvensk av mig. Nu är jag ju tack och lov inte det. Absolut inget fel med att vara Sverigesvensk, men jag trivs utmärkt med min något diffusa identitet. Något diffusa undrar ni, vad menar du? Ja men det här med att vara finlandssvensk, det låter så platt, jag är betydligt mer mångfacetterad än så. Jag har förresten läst att det är typiskt finlandssvenskt att inte definiera sig som finlandssvensk, kanske för att variationen på oss är så stor och att våra snävare ramar som att vara skäribo, Österbottning, eller tvåspråkig Helsingforsbo är viktigare och säger mer om en som person än just definitionen finlandssvensk. Å andra sidan så kanske det inte är så konstigt att finlandssvenskan lever under dödshot och att det finska språket tar över alltmer, om vi inte ens är enade i vår identitet... Flummiga tankar, men nu måste jag fixa mig, plikten kallar.

Märkligheter och tv-tips

Det kan ju tyckas lite märkligt att jag som likt en mommo undvikt att gå ner för trapporna i dag ändå väljer att fara på länk på kvällen. Förklaringen är att jag grep det sista halmstrået, jag har testat alla knep för att bli kvitt träningsvärk, det sista jag kunde komma på var mera träning, det brukar kunna hjälpa. Under springturen hjälpte det inte, det var vansinnigt segt och besvärligt, och framför allt ont i benen. Vi får se hur det känns i morgon, antingen är det bättre eller så är det sämre, så är det alltid mer träningsvärk.


Kvällens tv-tips!

I huvudet på Gunde Svan, fantastiskt program.

Filmatiseringen av Maria Langs böcker om Puck och Einar Bure.
Och nej, inte enbart bara för att Ola Rapace är hemskt behaglig att vila ögonen på.

Förlåt...

... du springande man, jag såg dig för sent, det var inte meningen att gapa you look so perfect standing there in my American Apparel underwear...

På tal om det så är musik ett krav när jag tränar. Det utförs inte mången träning utan musik här. Med undantag av tekniska problem, så klart, så kan jag inte påminna mig om att jag frivilligt skulle ha sprungit utan musik särdeles ofta. Maraton mellan 32 och 38 km var det fokus på överlevnad, då skulle det vara tyst, men inte annars. 

 

Den här sjöng jag alltså med i, lite för intensivt, i dag.

Och Patrik Isaksson, vilken man.

Bra saker

Jag var visst lite negativ tidigare i dag. Känner mig inte så mycket positivare, men det är ju riktigt dumt att gå omkring och sura. Här kommer därför en lista på bra saker:

1. Dagens middag. Kocken lyckade riktigt bra, om kocken får säga det själv. 

2. Fredagens länk, lagom lång, hårt väder och skön känsla efteråt. Var dessutom bortbjuden på middag efter länken så belöning väntade. 

 Hoppas på en lika skön länk i kväll.






 


 

3. Min säng, som jag ska krypa ner och vila lite i nu efter maten.

Ännu surare!

Och bara för att göra den här dagen ännu eländigare så blev jag just påmind om att jag borde byta till vinterdäck, vinterdäck som tydligen skulle behöva köpas nya. Jag har inte råd, det är svindyrt ju. Orka.

Protokoll från negativa klubbens sammanträde.

Stress. tottakai och Helly Hansen

Jag känner mig stressad, ofokuserad och rastlös. Anledningen är enkel, för mycket att göra och ingen plan för arbetet. Den här söndagen måste, borde och vill jag; städa, tvätta och fixa hemma; planera nästa veckas lektioner; fundera på vad jag vill göra med klassen på skolans programafton, skriva manus kanske det heter, not my cup of tea om jag ska vara ärlig; vila och motionera. Planera syjunta och styra upp andra saker som lämnat på slarv. Det är väl som bekant bara att börja på, skriva lista kanske.

I går var vi på fortbildningen Lärare kan - tottakai!
Dagen inleddes med föreläsning med modersmålslärare i finska Anna Anu Viik från Gotland. Lunchen var god och lång. På eftermiddagen gick vi på två olika workshops, en med författaren till Poks! Poks är alltså det undervisningsmaterial vi använder i finska. En rolig och framför allt givande workshop, många praktiskt tips, tankeväckande och inspirerande. Den andra den andra workshopens dragare presenterade olika sätt att jobba med språket, främst i modersmålsundervisningen. Inte så mycket nytt under solen, men det gav inspiration till det fortsatta arbetet.  Skådespelaren och stand up-komiker Tom Pöysti avslutade dagen.

På kvällen var jag trött, gick ut på en långpromenad i regnet, Helly Hansen räddade mig än en gång. Trots att det stundvis vräkte ner regn så var jag torr när jag kom hem. Veckans Fredagspod var som vanligt sällskapet under promenaden.

Jag hade glömt gympaskorna hemma i torsdags, jag vet inte om det var det som gjorde det, men hur som helst så har jag en fruktansvärd träningsvärk i benen, i går hade jag stora problem med att ta mig ner för trappor och sätta mig på stolar. I dag känns det lite bättre. I fredags var det inte roligt när "liminheten" slog till mitt på Sandfladan under min långlänk. Bita ihop och tänka på glass.

Redan torsdag

Så var det torsdag i dag då, igen, får man väl säga.

Torsdag betyder gympadag. Gympa gör människan glad.

I går kom jag och Viktoria oss äntligen iväg på promenad. Det var flera veckor sen vi gick sist, resor och födelsedagar och annat skoj har kommit emellan. Men desto roligare är det ju när man kommer sig iväg då.

I dag är första dagen på länge som jag har allt klart på jobbet, allt klart som i att den här dagen flyter utan att jag måste vara där en timme för tidigt. I dag planerar jag därför att glida in i lärarrummet vid åtta rycket. Därför lämnade det en hel massa tid över nu på morgonen, tid till att sitta och dricka kaffe i lugn och ro, plocka upp, tvätta kläder, läsa bloggar och bara vara.


Den här veckan skulle ha varit en fyradagars vecka, i och med höstlovet, nu ska vi dock fortbilda oss på lördagen. Jag önskar att det är en fortbildning som ger mer än den tar, lediga helger är något som jag alltid prioriterat.

Det börjar vara kallt ute nu, det börjar bli dags att byta till vinterdäck, det är inte alls roligt. Men det löns ju inte att en gnäller över en så världslig sak som däckbyte, det är bara att dra upp snåran å si glad ut, som jag brukar säga. Det är aldrig roligt att byta däck, men det blir så roligt som man gör det. Så är det med allt skit här i livet, det blir lite roligare om man gör det till ett event, och skrattar samtidigt.

Här, här, här, här, här, och här kan man läsa om tidigare däckeskapader.

Dagens visdom

Öu jee

Så var vardagen igång igen då. Lovet har känts långt, men gått fort. Lite för fort faktiskt. Jag tror att jag skulle behöva något roligt att se fram emot i vardagen. Något att längta till. Måste hitta på något.

I går kväll kom jag mig i alla fall på länk. Det var riktigt skönt, det måste jag ta tag i på riktigt nu, träningen alltså. För mycket annat har tagit min energi i höst, men det får vara slut på det nu. Jag hade en stor plan på att börja med mina morgonpromenader igen, ett tag så kom jag inte igång utan att ha fått frisk luft på morgonen. Nu måste jag fara till jobbet så tidigt för att hinna med allt som hör mina sysslor till, så en morgonpromenad skulle innebära okristligt tidig utgång.

Det är ingen mjukstart tillbaka i vardagen precis. Den här dagen inleds med fem lektioner undervisning och så en samplanering på det. Ska e va så ska e va, brukade fammo alltid säga.

Nu ska jag ta tag i kaffesumpen som olyckligt nog hamnade på golvet för en stund sen, eller hey vänta nu, kanske det är bättre att hantera torr kaffesump? Tänkte bara om jag kanske skulle spara det till i kväll. Man får inte vara dum, då blir man polis, brukade min högstadie- och gymnasiebästis Petra alltid säga.

Nu ska jag sluta rådda och så ska jag klä på mig. Jag är fortfarande både chockad och salig över det faktum att man kan skrida omkring iklädd endast pyjamasbyxor och linne, barfota, här hemma. Det skulle en inte ha trott i helgen när det var 12-13 grader varmt här inne.

Sibbe: Ska vi promenera långt någon dag i veckan? Miss you, puss!

 

Wishlist

Bara för ifall att någon skulle få för sig att vilja handla presenter till mig så har ni här en önskelista, varsågoda.
Hälsar hon som ser till att vara beredd...

Ljus och värme

När katten är borta dansar råttorna på bordet... Nå, det har inte dansats på några bord, men det har gjorts allt möjligt annat för att få upp värmen här. I lördags var jag bjuden på lunch till Bärra i Smedsby, jag tillbringade hela eftermiddagen där och när jag kom hem så visste jag att det skulle vara kallt. Men att det skulle vara 13 grader hade jag väl inte riktigt räknat med. Jag visste att Monika skulle anlända om en och en halv timme och jag visste också att Monika är betydligt mer känslig för kyla än vad jag är. Så jag satte igång projekt; värmealstring. Det gick ut på att tända så många lampor som möjligt (de som inte är söndriga för tillfället); sätta på ugnen och använda den som öppenspis; tända så många ljus som det bara fanns stakar, lyktor och behållare för; och till sist, men kanske effektivast av allt, dansa omkring, som om det vore ringlekstider alternativt lågstadiedisco.
Varmt blev det allt, hela 19 grader stod mätaren på i köket i slutet av kvällen. Vad den visade i sovrummet låter jag vara osagt, men jag frös inte med två par byxor, två par yllesockar, en tröja, en fleece, en stickatröja, mössa, två täcken och två filtar. Det var bara näsan som var lite iskall i morse. Men nu är katten hemma och ordningen(läs:värmen), återställd. Det känns ovant att sitta i pyjamasbyxor och topp, BARFOTA, lite så där busigt...

Väntade med att tända alla ljus tills gästen kom, ugnsluckan är i alla fall öppen.

Tänt var det här.

Och här. Och eftersom jag lider av svår glömska, så vågade jag inte riskera att tända annat än värmeljus och ljus i lyktor i vardagsrummet. 

En bra första dag

Det var en bra första dag på höstlovet, den här andra dagen har också varit till belåtenhet.
I går tillbringade jag dagen med Sandra, Olivia och Walter. Vi gick på promenad, åt pannkaka, såg på bananer i pyjamas, läste Mathilda Mus, drack kaffe och pratade av oss, så klart. Före jag for hem hann Walter dessutom ta en eftermiddagslur i min famn, mysigt med sovande bebisar.

I dag har jag varit på shopping. Det gick bra ända tills jag hittade en  kofta som var urfin och urdyr. Efter att jag köpt den fick jag lite dåligt samvete och handlade inget mer. Samvetet satte nog lite käppar i hjulet för fortsatt shoppinglust tror jag bestämt.

HÖSTLOV

Det efterlängtade höstlovet är här. Det har varit ett högt tempo hela hösten och jag har känt en tid att det skulle verkligen behövas några dagars batteriladdning. Visst är helgerna lediga, men då släcker man de värsta bränderna och sen är det måndag igen. 

I går efter föräldra-barngympan gjorde jag ingenting, såg på bonde söker fru, åt ostbågar och drack ett glas rött. Sen somnade jag typ klockan 22.10. Jag hade ingen aning om vad klockan var när jag vaknade, jag låg en stund och försökte klura ut det med hjälp av dagsljuset, men gav upp när jag insåg att rullgardinen ju var nerdragen... 

Jag ogillar att inte veta vad klockan är när jag vaknar, i dag spelade det ingen som helst roll vad den var, men jag måste ändå veta. Telefonen hade jag lämnat på laddning i vardagsrummet, men precis när jag tänkt tanken att jag inte orkade gå och hämta den så plingade den till, jag har olika pling för olika notifieringar, nu var det facebook meddelandesignalen som påkallade min uppmärksamhet. Det är alltid lite speciellt med facebook meddelande, eller WhatsApp, de är alltid personliga riktade till mig, och det blir man ju glad av. Ett mail eller sms är ofta jobbrelaterat. Missförstå inte, jag älskar mitt jobb, men inte före klockan 8 en ledig dag. Det jag försöker komma fram till är att ett meddelande på fejan lockade upp mig den här dagen. När jag hittade telefonen fick jag veta att klockan var 7.59. Hurra, nästan 10 timmars sömn i natt. Inte konstigt att man känner sig som att man kunde ta över världen, eller i alla fall städa hela huset.

Nu ska jag städa och sen ska jag träffa en god vän. Det blir nog en bra dag det här tror jag.

Samma skit

Jag är inte så PTL (positiv till livet, minns ni väl) i mina tankar för tillfället märker jag. Gammal skit varvat med ny dynga, om vi ska uttrycka det lite så där milt.

I natt drömde jag om en hamster som satt på instrumentbrädet i bilen, först satt den bara där och sen hoppade den ner i famnen på mig, och jag skrek. Eller jag tror i alla fall att det var en hamster, för jag är inte så bra på djur, men den var mörkbrun. Det sjuka är att jag i min dröm hela tiden trodde att det var en mus. Men när jag vaknade och hade tänkt igenom drömmen (vaknade för övrigt helt skakig i benen, så rädd för djur är jag, fisi-Lisa kan man kalla mig) så började jag skratta och sa till mig själv, men det var ju en hamster du drömde om. Så tokigt det kan bli.

Söndagsgöra

Jag vaknade helt av mig själv och mycket utvilad klockan 8 i morse. Då hemmet var nystädat kändes det bra att tassa omkring extra länge i pyjamas. Jag kokade en stor panna kaffe och drack både i köket och framför Nyhetsmorgon. Tänk om det ändå kunde bli en tv människa av mig till slut. Jag jobbar på det.
På förmiddagen gick jag på en lång skogspromenad och på eftermiddagen sov jag. Det har jag längtat efter i flera veckor, men inte haft tid eller tillfälle. Jag har känt mig väldigt trött hela hösten, det har varit en intensiv start och höstlovet är mycket välkommet nästa vecka.

Nu i kväll har jag sprungit och stekt plättar. En perfekt söndag.

Förra söndagen

Vi var ju på vandring förra söndagen, jag, Jenny och Pamela. På en brygga i Björkö fick vi till slut avnjuta vår matsäck. Det var mycket folk i farten och bryggan var ockuperad när vi kom, men så fort den blev ledig så flyttade vi dit. Det var en mycket trevlig eftermiddag med det bästa sällskapet. Mer sånt.

Balansen och dansen

Plötsligt känns allt lite bättre igen, kom på mig själv för en stund sen med att tänka usch vad jag älskar mitt liv. Det är väl ett bra tecken. Det känns inte helt bra ännu, jag vet ju vad det är som ligger och gör ont och det är tyvärr sådana saker som för tillfället är utanför min kontroll. Sånt som man bara måste lära sig leva med. Men hey, nu har jag en helt ledig dag framför mig, jag får göra vad jag vill! utan att känna stress. Till och med ta en kaffe-choklad-skvallerpaus mitt i städningen.
För trots allt så är det väl så här det är:

Obalans och förfärlig frisyr

80-tals frilla

Jag känner mig i obalans just nu. Tankarna flyger kors och tvärs. Det mesta känns orättvist och en smula eländigt. Så brukar det inte kännas för mig, jag brukar kunna svänga det mesta till något positivt. Överlag så älskar jag mitt liv och trivs hemskt bra i min vardag, men ibland (mest när jag är trött), blir allt så förbaskat skit. Så där så att man bara vill vråla rätt ut. Skit, skit, skit.

Jag skulle springa i dag, men medan jag sträckte på mig på sängen så somnade jag. När jag vaknade var jag inte alls på springhumör. Jag gick en timme i skogen i stället.

När jag gick kom jag att tänka på en rolig tradition som jag och Jenny införde ett nyår för några år sen. Det var medan fammo levde och det var nog i samband med firandet av hennes födelsedag som traditionen uppstod. Det började med att fammo gnällde över att hon inte hade något att sätta på sig. Jag och Jenny, som oftast får agera familjens clowner och stämningshöjare marscherade in i hennes sovrum och klädde oss i hennes kläder, kreation efter kreation, för att sen komma ut glatt mannekängande för åskådarbunten i vardagsrummet. Fammo fick aha-upplevelser och resten tyckte nog att vi såg ganska festliga ut.

Nu lider jag av att vara för trött, men inte kunna sova.

Jag har läst gamla mail, blogginlägg, dagboksinlägg och andra anteckningar, i hopp om att bli trött. Men icke. Jag blev bara allra mest ledsen. 

Det verkar ju inte som att jag skulle komma till skott med att berätta om resten av kalashelgen heller. Så där i korta drag så avslutades kalaset med att vi var fyra pinnar som delade på en taxi till Jungsund och sen vidare till stan. På lördagen ställde vi till med en spontan tortilladejt hemma hos mig. Bärra, jag, Viktoria och Pamela. Senare på kvällen firades min födelsedag av Rolf, Ralf och Lotta. Och på söndagen hämtade jag upp Jenny i stan och Pamela i Vallgrund, vi skulle gå på vandring i Björkö. Det var en fin söndagspromenad. Ja hela helgen var fin. Roligt att fylla år.

I tisdags var det syjunta hos Sandra, hon bjöd på supergoda smördegs-och chevréknyten med honung och balsamico. Måste komma ihåg att testa.

I torsdags var det som vanligt gympa med Pamela och i dag har vi haft öppet hus på jobbet. En händelserik vecka har det varit. Mycket har hänt i min hjärna också, inget nytt under solen, men alltför många gamla funderingar och hjärnspöken har varit på besök.
Det ska nog bli skönt med höstlov nästa vecka.

Kalashelgen del 1

I går kväll när jag var ut på länk fick jag ett akut bloggbehov. Sen svängde jag in via mamma och pappa på hemvägen, där träffade jag Jenny och pratade bort en halvtimme med dem, sen blev jag trött.
Jag skulle ju blogga om helgen, kalashelgen med stort K.
Nu hinner jag knappast skriva klart, men jag börjar på i alla fall.
Jag och Andreas fyller ju som bekant på samma dag. Vi har för vana att bjuda in till en lite större bjudning då vi ändå är två som fyller. I fredags var det ju då dags för familjekalaset, jag hade lovat laga maten och Andreas stod för drickat. Jag har många bra egenskaper, men den egenskap som jag gillar nästan bäst hos mig själv så är min förmåga att arbeta under stress. Nu var det inte meningen att det skulle bli så här stressigt. Men mitt liv är inte sådant att jag kan planera det med hundra procent precision, så är det bara.
Så jag som skulle komma hem tidigt i fredags kom hem två och en halv timme före kalaset skulle börja. Då hade jag inte bakat tårtbotten, städat eller förberett något. Ingenting var klart. Jag hade inte ens handlat. Förutsättningarna var alltså optimala för mig, jag älskar att jobba i racerfart. Köttgrytan prioriterades eftersom den skulle koka i två timmar, tårtbottnen likaså, den skulle ju svalna. Sen gjorde jag som jag brukar, vispade grädden samtidigt som jag googlade tårtfyllningar, dammsög samtidigt som jag plockade, slängde ut mattorna i raketfart medan jag samtidigt drog med mig allt från vardagsrummet som skulle upp igen till sina rätta platser. I ett skede höll jag på att börja byta sängkläder, men där stoppade jag mig själv. Hallå liksom. 
Jag rusade ner med en påse morötter och en påse potatis och bad det andra kalasbarnet att fixa klyftpotatis. Samtidigt kom vi överens om att äta nere och dricka kaffe uppe. Vi är inte speciellt planerande någon av oss tror jag. För att citera något som sägs om vårt stjärntecken vågen "Smidighet och anpassningsförmåga finns i stora mått. Vågen är lättsam, humoristisk och underhållande, men blir lätt uttråkad och rastlös av den grå vardagen".  Det säger allt om oss.
Jag prioriterade faktiskt att hinna fixa mig själv så pass mycket att jag duschade, fixade en frisyr och klädde mig i guldstrumpbyxor och svart klänning. Ursnyggt enligt mig, precis lagom för ett 26 och 31 års kalas.
Nu måste jag jobba, fortsättning följer i något skede. Förhoppningsvis senare i dag.

midighet och anpassningsförmåga finns i stora mått. Vågen är lättsam, humoristisk och underhållande, men blir lätt rastlös och uttråkad av den grå vardagen - See more at: http://www.dagenshoroskop.nu/horoskop/stjarntecken/index7.html#sthash.fvVS2g5V.dpuf

midighet och anpassningsförmåga finns i stora mått. Vågen är lättsam, humoristisk och underhållande, men blir lätt rastlös och uttråkad av den grå vardagen - See more at: http://www.dagenshoroskop.nu/horoskop/stjarntecken/index7.html#sthash.fvVS2g5V.dpuf

På allmän (Susanns) begäran

Jag hatar att bestämma mig för både maträtt och bakverk när jag ska bjuda på något. Det finns alltid för mycket att välja mellan. Maträtten tipsade Susann om och tårtan är en egen skapelse.  
Hösttårtan kallar jag den.

Recept på hösttårta

En vanlig tårtbotten, bakad på 4 ägg.

Fyllningar:

Lingonmousse

• 2 gelatinblad
• 4 dl lingonsylt
•   2 äggvitor
• 2 msk socker (till äggvitan)
• 3 dl vispgrädde

1. Lägg gelatinbladen i kallt vatten 5 minuter.
2. Värm upp lingonsylten i en kastrull. Ta kastrullen från värmen och tillsätt gelatinbladen under omrörning. Låt svalna.
3. Vispa äggvita och socker till ett fast skum. Vispa grädden. Blanda ner lingonblandningen i grädden och vänd sedan ner äggvitan försiktigt. Ställ i kylen 3-4 timmar före du lägger det i tårtan.

Vaniljgrädde 

• två påsar vaniljsåspulver blandade med 4 dl mjölk
• 2 dl vispad grädde  

+ 2 dl vispad grädde
Fyll tårtan med lingonmousse, sen vaniljgrädden och sen överst ett lager lingonmousse till. Spackla vispgrädde på sidorna och täck lingonmoussen med utkavlad sockermassa. Valfri sidogarnering. Smält choklad till trädgarneringen.

fredag vs lördag

          

Det har varit full rulle precis hela helgen. Jag somnade klockan 19 i går kväll. Det säger en hel del om det mesta. I fredags hade jag och Andreas kalas och på lördagen fortsatte kalasandet på Högören.
Jag får konstatera att det är betydligt mer uppståndelse kring att fylla 31 än det var att fylla 30.

Återkommer med mer text i kväll.

Borde så mycket...

Jag har ännu typ 1000 saker jag borde göra i dag, men jag orkar inte, jag är trött i huvudet, trött i benen och trött i ögonen. Jag tänker strunta i allt som borde göras och så tänker jag krypa ner under täcket. Det är inte tillfredsställande att lägga sig och ha hälften av det man borde ha gjort ogjort, men hey, i morgon är en ny dag med nya möjligheter till att få saker och ting uträttade. 

Jag tar sikte på morgondagen.

Bra dag i dag, frisluftsdag i Björkö med jobbet, ett bra möte, lite shopping på eftermiddagen och Minnagympa nu i kväll. I morgon har jag och Andreas kalas. Jag sköter maten och han drycken. 

Bra upplägg tycker jag.