Plötsligt känns allt lite bättre igen, kom på mig själv för en stund sen med att tänka usch vad jag älskar mitt liv. Det är väl ett bra tecken. Det känns inte helt bra ännu, jag vet ju vad det är som ligger och gör ont och det är tyvärr sådana saker som för tillfället är utanför min kontroll. Sånt som man bara måste lära sig leva med. Men hey, nu har jag en helt ledig dag framför mig, jag får göra vad jag vill! utan att känna stress. Till och med ta en kaffe-choklad-skvallerpaus mitt i städningen.
För trots allt så är det väl så här det är:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar