Pust!

Den här dagen börjar äntligen lida mot sitt slut. Halleluja! Det trodde jag knappt när klockan ringde 5.30 i morse. Det är jobbigt att vara busy. Det jobbigaste är att stressa av och an och hit och dit hela dagarna. Med en ständig känsla av att vara försenad.

VÖS dag idag igen, ordnat kaos. Temaseminarium om förberedande undervisning för invandrare, intressant men jag var så trött, somnade nästan.

Jag var stressad och hade bråttom, bråttom men bestämde mig ändå för att koka en kopp kaffe när jag ändå var hemma och hämtade saker. Och oj, så välbehövlig den koppen var.
Klar att fortsätta dagen och färden...
Dessutom hade jag gjort mig förtjänt av några av Karl Fazers godaste.


Imorgon är det jobbdag igen, me like!

God natt.