Söndagsfunderingar

Jaha, söndag idag då. Det betyder att helgen snart är slut och man får något att göra, något annat att tänka på. Skönt på sätt och vis men det är ju inte så här jag vill ha det. Jag vill också njuta av att det är helg. Göra roliga, mysiga saker, saker som man gör när det är helg.


Till något helt annat...
Jag har under en längre tid funderat, förundrats och förfånats över hur vissa människor tänker. Att skriva blogg är att dela med sig åt hela halva världen av sig själv och sitt liv. Men man väljer själv vad som skrivs och vilka bilder som läggs ut. Jag kanske är fånig men jag förstår mig inte på folk som lämnar ut sig själva både på bloggar och på facebook. På facebook handlar det väl mest om bilder, på bloggarna är det mer tankar och känslor. Min personliga åsikt är ju att en bild säger mer än 1000 ord. Skrivna ord glöms lätt bort medan bilder finns kvar på näthinnan.
Vad yrar tanten om tänker ni säkert, jag yrar om att hur tusan tänker folk som lägger upp bilder på sig själva när de är dyngfulla, sitter på toaletten/uträttar sina behov på annan plats, har minimalt med kläder på sig, sover ruset av sig med mera. En del kanske kallar det för att bjuda på sig själv, kanske jag anses vara präktig och fånig, vad vet jag. Jag skulle aldrig utsätta mig för risken att en elev, förälder, kollega, ja vem som helst egentligen ser sådana bilder på mig. För att minimera den risken ställer jag inte upp på dylika bilder. Jag menar, vem vill se en annan männsika kissa, egentligen? Jag vill inte göra det i alla fall. Det har diskuterats mycket huruvida det är schyst att lägga upp bilder på folk på facebook utan personens tillstånd. Jag tycker det är vidrigt. Jag är av den åsikten att alla bilder som läggs ut på internet skall godkännas av personen/personerna som är med på bilden. (Därför finns det väldigt sällan folk med på mina bilder här på bloggen).
Att lägga ut bilder där kläderna visar mer än de döljer eller bikinibilder är väl upp till var och en. Visst visar man sig i bikini på stranden också men det är inte samma sak. För, där väljer man om man vill visa sig och väljer för vem man vill visa sig. Jag skulle aldrig vilja riskera att man är i datasalen med en klass och plötsligt ser man en bild av sig själv med värsta urringningen på skärmen/skärmarna. Nej usch, hemska tanke. Kanske är det en "yrkesskada", möjligtvis skulle mina åsikter inte vara lika starka om jag hade ett helt annat jobb. Jag vet inte men jag tror inte det, jag tror nog att det handlar om personlighet, i en del fall handlar det kanske om mognad men då finns de ju nog de som aldrig växer upp och inser det osmakliga i det hela. Nu låter jag som en moraltant, det är jag inte. Det här är bara mina högst personliga åsikter.
Ta inte illa upp om du som läser detta är en av de jag förundras över, var och en med sitt :)

Nyfiken som jag är, vilka är era åsikter?





Och nu när jag läst genom mitt inlägg och samtidigt fått syn på mina bilder längre ner känner jag ett behov av att förtydliga mig. Jag har bilder på ett vinglas och jag har en bild på mig när jag håller i ett vinglas. Det är helt okej enligt mig(kanske inte enligt andra men det här är min blogg så jag skriver vad jag vill:)), så klart är det okej att andra människor har det också. Det var inte det jag menade. De bilder jag pratar om är av helt annan karaktär. Jag spottar inte i glaset, det har jag inte påstått. MEN, jag visar inte upp mig stupfull med ögonen i kors och total avsaknad av kontroll,på facebook! Och, det är det som är skillnaden.