Förstår inte hur man kan bli så här trött av att vara ledig. Jag tror att det kan vara flera månaders samlad trötthet som visar sig nu när jag slappnar av. Jag har sovit en halvtimme nu och skulle utan problem säkert sova minst en halvtimme till.
Men, jag har lovat både mig själv och Viktoria att jag ska möta henne i Replot när hon slutar jobba, hon ska till mamma och pappa i kväll och jag gillar ju att springa mot ett mål så i går bestämde vi att jag möter henne. Jag tror ju inte att Viktoria blir besviken om jag inte kommer, men jag blir det. Endorfinknarkare som jag är.
Det jag ville komma fram till var att två dagars ledighet har gett mig två fina insikter.
1.Du blir inte en bättre människa av att jobba halvt ihjäl dig.
2.Det är förbaskat skönt att bara vara också.
Nu ska jag klä på mig, suck. Men snart slipper man det eviga klädbekymret, blir det för varmt/för kallt, är det halt, blåser det, snöar det eller blir det mörkt medan jag är borta. Snart kan man bara klä på sig det tunnaste man har och hoppas att det räcker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar