Jag är riktigt trött och omotiverad nu. Det känns trögt och segt. Det brukar vara så i mitten av simskoleperioden. Det kommer en svacka när man känner att varje minut i vattnet är plågsam. Vi ska hoppas att svackan är över för den här gången och att jag nu är motiverad för de 2½ veckorna som återstår.
Det börjar kännas som att jag inte gjort annat än jobbat i mitt liv. Jag har alltid jobbat, jobbat och jobbat. Jag började dra kvällskurser när jag var 15 år, sen har jag hållit på med det under alla år, vissa perioder har jag bara haft helgerna lediga och som minst har jag jobbat tre kvällar i veckan. När jag studerade jobbade jag alltid jättemycket (och när man studerar på universitet skriver man dessutom sjukt många rapporter och uppsatser, kandidatavhandling och gradu), jag tackade aldrig nej till ett vikariat och rusade ofta mellan föreläsningar och egen undervisning. Jag har haft simskolan i flera år trots att jag jobbat heltid resten av året. Jag har alltid haft större och mindre projekt på gång, förtroendeuppdrag i olika styrelser och de senaste 10 åren fungerat som verksamhetsledare för Skärgårdens musikskola. Jag börjar var i behov av en ordentlig ledighet. Jag har alltid tyckt om att jobba, och gör det fortfarande, annars skulle jag inte hålla på, men någonstans så börjar det kännas motigt nu. Visst, man måste jobba och de flesta gör det också, men de flesta nöjer sig med ett vanligt heltidsjobb. Men ja, så här funkar nog jag, allt eller inget. Många jobb eller inget jobb alls. Och vem överlever utan att jobba?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar