Det är mot mina principer, men jag orkar inte bry mig längre. Man måste inse sina begränsningar och sluta tro att man kan allt. Innerst inne så vet jag att jag är bäst på det mesta men just nu orkar jag inte spela duktig. Jag klädde på mig, gick ut, öppnade motorhuven, kliade mig i huvudet och tittade hjälplöst på Andreas som lägligt nog råkade komma förbi med traktorn.
Han fick en glass som tack för besväret.
Nu ska jag städa ur det värsta simskolekrafset ur den och så far jag till stan.
När jag kommer hem ska jag planera ett äventyr åt mig. Jag måste få komma bort från det här huset, om så bara över natten, men något måste jag hitta på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar