Dagens "rule of a lady"

Tidiga morgonen

Jag vaknade för 40 minuter sen och tänkte att nu har du nog sovit länge. Jo visst, klockan visade ju 04.50, så att.
Jag trodde nästan att jag skulle frysa ihjäl i natt. Med fleecekläder, två täcken och en filt kan man inte göra så mycket mer, jag visste inte riktigt hur jag mer kunde hjälpa.

Jag är rädd för varje morgon som går utan bilkrångel att det ska komma ett bakslag. Jag har min båtacku i bagaget och jag vet hur man startar, men jag skulle bara inte orka. Nu har det till och med gått bra så länge att jag utmanar ödet och inte har 10 minuter extra speltid längre.
Jag brukar inte vara den som går runt och oroar mig i onödan, så det ska jag väl inte börja med nu heller.

Nu ska jag koka gröt.

Jag har annars ett nytt favorit kvällsmål. Blåbärssmoothie; en banan, naturell yoghurt och en näve frysta blåbär.

Mycket om allt

Ibland är det underligt att jag inte glömmer mig själv någonstans. 

I dag lyckades jag glömma nycklarna på jobbet, telefonen hos J och kalendern någonstans. 

Jag vet inte vad det beror på, tankspriddhet, slarv, otur? Vet inte, men lite tröttsamt är det. Jag tänker alltid att jag ska tänka "har du nycklar, telefon och kalender nu" men jag glömmer alltid bort att tänka det. 

Nå, det om min glömska. 

Linn bloggade om sociala medier och i vilken utsträckning man använder dessa. 

Jag som tycker att jag är en flitig användare av sociala medier fick mig en tankeställare. för det är ju bara facebook och bloggen jag använder. 

Bara och bara, det är inte så bara, men i dagens uppsjö av twitter, instagram, pinterest och allt vad det nu finns så känns facebook och bloggen som "bara". 

Linn förundrar sig över hur man hinner med "allt", utan att känna sig stressad. Det kan jag också känna. Jag brukar bli stressad av att kolla mailen, men inte att kolla facebook, och då kollar jag ändå facebook betydligt oftare. Förklaringen är väl kanske ganska enkel, mailen förknippas ofta något jobbrelaterat och jobbet stressar alltid, för det måste man ta tag i. På facebook kan man välja att inte ta tag i det precis nu, eller så gör jag i alla fall.

Twitter har jag för mig att är för lite häftigare och coolare människor. Instagram har jag inte satt mig in i det minsta, det enda jag vet är att det har något med foton att göra, ni ser, hopplöst oinsatt och faktiskt också obrydd.

Pinterest använde jag flitigt i cirka två dagar för någon månad sen. Jag gillade det, men glömde bort det. Pinterest ser jag dock inte som något socialt media. Men varsågod och kika på mina samlade objekt, det få jag hann samla på mig. Jag ska nog återuppta min pinterest aktivitet, för jag gillar konceptet. 

Vad är syftet med min existens på sociala medier då? Facebook är först och främst underhållning, men så klart också ett sätt att hålla kontakt med folk, hålla sig informerad om aktiviteter och i viss mån också socialisera och dela med sig av sina förehavanden samt ta del av andras. I korta drag. 

Bloggen är en ventil, en kanal, ett sätt att utveckla skrivandet och ett forum för livsdokumentation.

Det blev ett lång inlägg det här. Jag hade ju tänkt blogga lite tankar kring feminism och min ståndpunkt, men det får vänta till senare. Jag kollar egentligen på familjen annorlunda nu. 

En sak till bara, Hannah och Amanda sa en bra sak i podden jag lyssnade på här om dagen, jag minns inte om det var den senaste podden eller om det var en gammal, men de sa att vänskap är en rikedom. Och de har så arma rätt. Jag är lycklig över alla mina vänskapsrelationer. Ni berikar mitt liv!

Dagens "Rule of a lady"

Söndagsgöra

Om lördagen var lång och långsam så var den här dagen allt annat. Jag har inte ens hunnit med hälften av vad jag tänkt, men det stressar egentligen inte nämnvärt.

Mitt i dagen damp en bioinbjudan ner, jag funderade en timme och sen tackade jag ja. Ibland måste man prioritera nöje. Nytta kan jag göra en annan dag, så brukar jag resonera. Hur som helst så var det ett riktigt trevligt inslag i den annars så händelselösa vardagen. Mera sånt måste jag se till att det blir framöver.

Nu återstår lite lektionsplanering och sen ska jag ta natten.

6. Hepp! Dagens boktips.

Hepp, hepp, vilken passande rubrik. Hepp, med tanke på att jag visste att följande rubrik skulle vara ett boktips och att jag i föregående inlägg råkade ge just ett sådant. Utan att tänka på den här rubriken. Hepp.

Jag vet inte hur tydlig jag var där, men ni kanske fattar.


Förutom tipset om Hemligheten så vill jag tipsa om:

ALFONS böckerna.

Jag har kört Gunilla Bergström tema i åk 1-2 några veckor nu och vi har läst massor om Alfons. Vilka budskap det finns i dessa böcker, vänskap, psykologi och pedagogik. Allt inbakat på ett mycket fantasifullt sätt.

Passar både stora och små.

Om tid

Dagen i går gick så långsamt, men på ett bra sätt. 

Jag gjorde inte så mycket, men hann med massor. 

Det blåste riktigt kallt och det jag ångrade mest när jag gick iväg på långpromenad var att jag inte tagit en halsduk för ansiktet. Det var bitande kallt.

När jag promenerade lyssnade jag på Fredagspodden och när den tog slut fortsatte jag med en ljudbok, det är boken Hemligheten som jag lyssnar på och fast man har läst den (valda delar) så förstår man innehållet på ett annat sätt när man lyssnar. Läs den om ni inte redan har gjort det.

Jag rekommenderar verkligen Hannahs och Amandas pod, lyssna på den här

Dagens "Rule of a lady"

Vansinnigt roligt

Så där skulle jag också uttrycka mig om jag var the First Lady of the United States.
.

5. Det bästa snackset är ju som vi alla vet…

Jag är hopplöst efter med den här listan. Men jag gör som med allt annat, jag gör det på mitt sätt.

Det bästa snackset då, svårt val, det står stilla i min hjärna, vad är gott?

Kanske jag ändå väljer nachos med salsasås. Ett säkert val.

Klagomuren och översvämning

Jag har lärt mig att inte blogga när jag kanske skulle vilja skriva som mest, ni vet när man är arg, frustrerad och lite ledsen och bara skulle vilja få HELA VÄRLDENS SYMPATIER. 

Jag har ju som sagt blivit något av en balanserad individ nu, så jag gjorde det som är allra bäst när en är på krigsstigen, nämligen städa. Det finns inget som ger mig mer ro i själen som att städa. Jag tror att orsaken är den enkla att när man inte kan få ordning på kaoset i hjärnan så känns det bättre när man får utlopp för att organisera kaos någon annanstans, det vill säga i hemmet, så tror jag.

Jag vet inte ens varför jag var arg heller, det var nog mest en känsla. Ibland kommer allt över en och man blir bara SÅ FÖRBANNAT ARG PÅ ALLT (ja, jag är tvungen att förstärka med versaler).

Annars så har det varit en bra dag. 

Det är lite spännande att vara mig, förra veckan hade bilen lite lustigheter för sig, den startade bara ibland. Jag vet innerst inne att det kan vara ackun som är slut, men jag orkar inte ta tag i det. 

Jag har löst det hela med att köra runt med ett extra batteri i bagaget, starthjälp på egenhand, mycket praktisk. Jag som är livrädd för att känna mig beroende av någon är nöjd med arrangemanget. En vacker dag ska jag väl ta tag i att byta det arma batteriet också. 

Jag har diskdag på jobbet på onsdagar. I morse när jag såg alla kaffekoppar kom jag ihåg vad jag glömde i går. Jag hade inte riktigt tid att diska, men samvetet sa "diska kvinna". Jag la i proppen och började tappa vatten. 

Mitt i allt kom jag på att jag kanske glömt att dra ur kupévärmaren (man får inte ha i den på jobbet) så jag tar på mig jackan och går ut för att kolla (den var ur så klart, hälsar hon som dubbelkollar strykjärn, spis och kaffekokare varje morgon, även om de inte alltid använts). 

När jag är på väg upp för trappan till lärarrummet slås jag av tanken stängde jag av vattenkran när jag gick?, men jag sansade mig och tänkte så klart du gjorde, sluta noja. 

Medan jag är borta utspelar sig följande scen i lärarrummet:

kranen tappar vatten för fullt, K kommer in och frågar N som sitter vid skrivbordet vem som diskar? N svarar att det gör Sara. Men ingen av dem vet var jag är. När vattnet hotar att rinna över tar K beslutet att stänga av.

När jag kommer in i lärarrummet är allt som vanligt, kran är avstängd och vattnet är precis på lagom nivå. Jag fortsätter min diskning och tänker på hur fånig jag är som tror så illa om mig själv, hur skulle det ens vara möjligt att jag gått ut utan att stänga kranen?

När  K, som varit till klassen en sväng, kommer in i lärarrummet utbrister hon nu had du nog tur, ja stängd av vattenkran åt de just föri e sku rinn på golve, men, fortsatte hon nog va e skönt ti si att e aar som e lika vimsig som jag. 

Så vid närmare eftertanke så behöver jag inte skämmas för min tankspriddhet, jag kan glädjas åt att jag kunde glädja någon.

Annars så har jag leidon av vintern nu. Bort med skiten tycker jag. Kölden är värst, jag hatar att frysa.

Dagens "Rule of a lady"

Skillnaden

Jag gillar både att springa i kyla och att springa i hetta, men ja föredrar värmen alla gånger.
Jag skulle på långlänk i dag, men jag hade glömt/förträngt/inte orkat kolla på termometern före jag for iväg. Det var bara -8,5 när jag kom hem från jobbet 16 tiden, och det klädde jag mig för. Jag kände direkt jag kom ut att det var betydligt kallare än så, men tänkte att jag kompenserar det med att springa fort, problemet var bara att det inte hjälpte hur fort jag än sprang, det blev inte varmt.



 

Te-främmande hade jag också sent i går kväll och min hand ser ut som muggen på bilden. Som vanligt så vet jag inte vad som hände, jag höll två muggar i handen och plötsligt slog de två ihop med varandra och min absoluta favoritmugg gick sönder. Jag blev faktiskt jätteledsen, jag dricker alltid ur Filifjonkan-muggen.

Dagens "Rule of a lady"

Haha.

4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum.

Jag vet inte om ni minns den mera, men här är fortsättningen på Januarilistan...

En variant i alla fall, ni får två hörn av mitt vardagsrum.

 

Lasagne och långlänk

Jag orkar inte koka riktig mat varje dag, vissa dagar får det duga med gröt eller smörgås och yoghurt. Men, de dagar jag ämnar springa långt brukar jag koka riktig mat. I dag är en sån dag. Jag tog upp kycklingstrimlor  från frysen i morse, noterade att jag hade en Auraostgrädde med bäst före datum 17.1 i kylskåpet och kände mig lite inspirerad att göra det liiiite mer avancerat än broilersås och ris. Det blev en mögelost-kycklinglasagne av de ytterst få ingredienser mitt kylskåp hade att erbjuda. Mycket kreativt.

I väntan på skapelsen dricker jag kaffe och planerar morgondagens Föräldra-barngympa. Det är gubben Pettson och Pannkakstårtan som ska få utgöra stommen har jag tänkt.

Dagens "Rule of a lady"

Och det tänker jag.

Sommarblomster

 

Mitt köksbord är lite somrigt för tillfället. Blommorna från minnesstunden piggar upp i kylan. 

Om att erkänna sina brister

Den här dagen går inte till historien på något vis. Det är en riktig bottennotering om jag ska vara ärlig.

För det första så skulle jag gå hem tidigt i dag för att gå på en långpromenad. Vad som hände vet jag inte, men promenaden har jag inte kommit mig iväg på ännu.

Jag skulle stääääda heeeela huuuuset, jo visst har jag städat, det vill säga PLOCKAT GREJER från rum till rum.

Jag skulle springa 12 km, jag tänkte sätta musikspelaren på laddning tidigare i dag, men orkade inte. När jag står färdigt klädd och ska sätta igång musiken så är det bara svart. Det skulle ha varit en idé att ladda den.


Dessutom hade jag glömt telefonladdaren på jobbet, så den fick jag hämta.


Men, för att kompensera min oduglighet så har jag både tvättat OCH strukit.


Ändå känner jag mig konstigt nog inte det minsta sur eller bitter. Det blev en sån dag i dag konstaterade jag för en stund sen. Kanske det håller på att bli en balanserad individ av mig också, en som inteblirosenrasandeförattdetintegårsommantänkt.

Dagens "Rule of a lady"

                                     



Jag såg just på reprisen av Landet runt, där ingick ett reportage om en ALS-sjuk man. Han och hans fru berörde mig, jag kan aldrig föreställa mig vilket helvete de gått genom tillsammans. Det som fick mig att tänka till ordentligt var att mannen genom sin fru meddelade att trots allt så kunde han känna glädje inom sig, hans fru i sin tur tackade honom för allt hon fått och för allt de delat. Han hade en hälsning till tittarna:
                               
                                            Ni ska leva enkelt, livet har två ledord; respekt och kärlek.





Dagens "rule of a lady" tangerar det ganska bra tycker jag.

Begravning

Av 8 möjliga personer i familjen hade 8 glömt kameran i går på begravningen. Så vi fick inga bilder från kyrkan. I förmiddags var jag, mamma och pappa till kyrkan, efteråt for vi till begravningsplan för att ta vara på alla kort. Det var så himla kallt, men blommorna var så fina. I går hade jag tunna strumpbyxor och frös ganska mycket, i dag hade jag två par långkalsonger och jeans och frös jätte mycket. 

Dagens "Rule of a lady"

                      

Vinterns kallaste och finaste dag

I dag har vi tagit farväl av Axel, den allra finaste vinterdagen var nog den bästa dagen att föra en naturmänniska till sista vilan. Det var så kallt att vi stod och skakade på kyrkbacken när kistan bars in, men inne i kyrkan var det en varm och fin stämning. Jordfästningen var så personlig och nära som den bara kan bli när det är en familjebekant som jordfäster. Orden får en helt annan tyngd och allt känns mer äkta.
Jag som fått äran att läsa minnesadresserna satt hela kaffestunden och väntade på att bli nervös. Men det kom aldrig någon nervositet, jag kände mig lugn och bekväm.
Det var en ljus begravning, Axel var en man som levt ett långt och innehållsrikt liv, han fick bo hemma och stilla somna in i egen säng. Finare än så blir det inte.

Underbart!

Tänk vad en promenad kan göra underverk. Jag känner mig som en ny människa efter att ha promenerat en och en halv timme med Jenny i Replot i dag. Vi samtalade kring det vanliga, livet och dess förunderligheter. Som vanligt styrde vi iväg in på ett favoritspår och Jenny sa många fina saker som jag faktiskt lyckats glömma den här hösten. Jag har aldrig tidigare varit med om att gå så emot mina principer som jag gjort det här senaste året och jag förstår inte vad som hände med mitt vanligtvis så goda omdöme, men nu är det slut med det. Nu ska jag vara mig själv igen, och det ska bli så skönt. 

Bara för att ni tjatar så, och bara för att jag minsann borde ägna mig åt viktigare saker...

Denna här hittade jag hos Linn för länge sen. 

Namn: Sara

Ålder: 30 

Gör just nu: Jobbar som klasslärare i åk 2 till vardags. På fritiden försöker jag bli lite lyckligare, lite smartare, lite roligare och lite härligare som människa.

Vad är du rädd för: Att jag ska glömma bort att njuta av livet, det är min värsta mardröm. Tänk att "vakna upp" om 20 år och inse att man inte har levt i sanning med sina principer. 

Vad är du mest nöjd med hos dig själv: Att jag är mig själv i allt jag gör. 

Det roligaste jobbet du haft: Lärarjobben i all ära, jag trivs sjukt bra. Men punkt SE var nog suveränt. 

När tog du ditt körkort: När jag fyllt 18.

När grät du senast: Kanske i går. 

När skrattade du senast: Skrattade så där vanligt skrattskratt med Viktoria i kväll, minns inte när jag skrattade hejdlöst sist. 

Vem åkte du bil med sist: Marika.

Vad köpte du när du drog ditt kort senast? Bensin i morse. 

Vem åt du mat med sist: Eleverna på jobbet. 

Vem sov du hos sist: Pass.

Vem sov hos dig sist: Hm, minns inte, säkert Jenny. 

Vad var du rädd för när du var liten: Djur.

Vad ville du, som liten, bli när du blev stor: Lärare eller präst. 

Hur många gånger har du besökt ett sjukhus när du själv varit patient: Inte så många, en som jag kommer på. 

Värsta smärtan du råkat ut för: Vet inte riktigt, skulle kanske säga psykisk smärta. 

Något som gjort dig riktigt glad i ditt liv: Oj, massor. Spontant säger jag väl mina syskon och förmånen att få växa upp i en trygg och bra familj, för att nämna något. Jag kan inte börja räkna upp allt som gjort mig glad. Då tar det här inlägget aldrig slut. 

Något som gjort dig riktigt förbannad: Gånger jag upplevt att jag inte blivit rättvist behandlad, och då saker händer som jag inte kan påverka, det gör mig skitarg. 

Dold talang: Jag är så dålig på att inte visa mina talanger, jag vill ju visa allt jag kan. Så jag vet inte om jag har någon dold talang, men jag är bra på att lära mig saker utantill och så är jag ganska observant. 

Vad finns oftast i din handväska: Plånbok, mobil, nycklar, kalender. 

Har du någonsin tagit eller provat droger: Nej.

Har du piercing eller tatuering: Nej, inte det heller. Jag har ju inte ens hål i öronen. 

Vilket är ditt favoritplagg: Hm, hur i hela friden ska jag kunna välja ETT plagg? Omöjligt. 

Sämsta egenskap: Otålig. 

Ord du använder för mycket: Hm, vet ej. Försöker variera mig. Men en kunde ju alltid svära lite mindre, eller helst inte alls så klart. 

Vem litar du mest på i hela världen: Oj, jag är så godtrogen så jag litar nog på ganska många människor. För mig handlar det inte så mycket om vem man kan lita på, det handlar mer om vem som är tillräckligt viktig för att få mitt förtroende. Jag är inte rädd för att folk ska föra vidare saker, vill man det  och får man ut något av det så var så god. Att dela med sig av det som är allra närmast en och absolut mest privat är ju, åtminstone för mig, en fråga om vem som kan ta till sig det man berättar och ta det på rätt sätt, utan att döma eller kritisera. 

Jag stal den här listan av Peppe.

Vad har du på dig? 
Gråa Folkhälsanbyxor, blå-vit- och rödrandig tröja. 

Hur mår du? 
För tillfället ganska okej. Fick just ett uppiggande sms, blev lite varm i hjärtat. 

Vad önskar du just nu? 
Ett riktigt äventyr. Mitt liv behöver mer innehåll än att betala räkningar, dricka kaffe och tända femtioelva värmeljus varje kväll. 

Vad har du ätit idag? 
Vispgröt i morse, Italiensk kötträtt i skolan, vispgröt här hemma. + allt kaffe. 
Jag kokade en stor sats vispgröt här om dagen, så nu har jag vispgröt till förbannelse. Det är gott med vispgröt. 

Vad ska du göra i morgon? 
Jobba. 

Och på torsdagen?
Jobba. 

Vem saknar du? 
Som vanligt, fammo.

Senaste köp? 
2 dl vispgrädde.

Vad skrattade du senast åt?
Skrattade med Viktoria för en stund sen. 

Vad grät du senast åt?
Livet.

Vem sov du senast med?
P som i pass på den.

Vad läser du just nu? 
Lyssnar på en ljudbok just nu. 

Senast sedda film? 
"Rosor, kyssar och döden". Ljuvliga filmer baserade på Maria Langs romaner om Puck och Einar Bure, och framför allt den charmige kommissarien Christer Wijk. Ola Rapace är minsann en man som gör sig hemskt bra på film. 

Vem var den senaste som ringde dig? 
Fick några samtal i jobbet, men Jenny privat.

Vart vill du åka just nu?
Till ett varmt och soligt land.

Senast 3 inkomna sms? 
Förstår inte frågan. 

Vad stod det i ditt senast skickade sms? 
Va bra :) 

Vilka kändisar har du blivit jämförd med? 
Ingen som jag kommer på.

Om en och samma frisyr

Det är sorgligt hur feg man är när det gäller att byta frisyr. Det blir liksom det ett och samma hela tiden.

Lugg eller inte, vartannat år lugg och vartannat år icke lugg, typ. 

Jag har i princip haft samma frisyr de här senaste 10 åren. Jag vet inte hur jag skulle klippa mig för att få till stånd en förändring heller, så jag behåller det urtråkiga hår jag har. 

Nu sparar jag fram min riktiga hårfärg, det är läskigt, jobbigt, fult och tråkigt, men med lite envishet går det. 

Det var dagens ytliga "jalmas", sånt måste man få ägna sig åt också.

Det är kallt som attan där ute nu. Jag har inte orkat gräva fram min motorvärmarsladd (latheten själv) så det var lite spännande att veva igång bilen i morse. Den lät inte som att den gillade min tvångsstart kan jag ju berätta. -23,5 grader visade termometern. 

Jag lider inte av kölden på annat sätt än att jag inte kommer mig ut på länk. Jag vet ju att jag klarar av det, jag lider inte av att springa i kyla, det är bara att klä på sig ordentligt, men det är betydligt svårare att komma sig iväg i -20 än i +20. 

Nu väntar jag främmande, jag har bakat och allt, tisdagslyx kallar vi det. 

Fullmåne

Perfekt, som om det inte vore uselt med sömnen från förr. Nu lyser månskrället också. Toppen!

En bok och fina lyktor håller mig sällskap.

Stars and stripes

Jag har städat ut julen i dag. Tjugondag Knut, faffas födelsedag, 91 skulle han ha fyllt. Vi firade alltid hans födelsedag med julgransplundring. 

Jag och Jenny diskuterade huruvida vi borde återuppta den traditionen, roligare skulle det i alla fall vara att kasta ut granen om man fick lite choklad som belöning. 

Jag kunde inte släppa julen helt och hållet, så i vardagsrummet står det numera en stjärna i fönstret. En liten stund till i alla fall. 

Det samma gäller de röd-och vitrandiga gardinerna, bara lite till. I det övriga huset är julen helt klart borta. 

Två timmar senare gör jag två konstateranden:

- man ska inte blogga från telefonen, det stavas fel och blir konstig radbrytning

- utifrån ser det väldigt "juligt" ut med stjärnan 

Arg på allt och alla

Kvällen började uselt.
Jag var trött och sur. Irriterad på det mesta, arg på allt och alla och tyckte minsann "atthelavärldenkundestoppauppsignågonstans". Som vanligt så tänkte jag "slut gnäll otacksamma människa", jag tog mig samman (läs: rustade för länk). Tjurigheten tog ju inte slut där. Jag hatar att springa i det här vädret, värst är påklädningen. I dag visste jag att kläderna måste vara rätt, ska man på länk när man hatar hela världen så finns det liksom inte utrymme för byxor som syltar eller för många lager av tröjor. Jag valde med omsorg och slutresultatet var okej, enda missen var en för varm mössa och en tröja för mycket. Sa jag att jag avskyr vintern?
Det blev en åtta, men det gick undan.
Nu är jag lite behagligare igen. Jag ska krypa ner under täcket och börja läsa min julklappsbok.

Skit sömn

Frågan är om det ens löns att försöka somna när man inte sovit en blund ännu och när man måste gå upp om allra senast en timme, helst om 15 minuter... Jag har på känn att det blir en tuff första dag. Dumma tankar och dumma sömn och dummaste hjärna.

paus

Det går dåligt med min januarilista, orsaken är den att jag inte befinner mig i mitt eget hem och kan ta en bild på mitt vardagsrum.
Jag har varit på rymmen hemifrån några dagar nu. Orsaken till det är att jag behövde få miljöombyte för att skingra tankarna lite. I morgon ska jag ta mig hem igen. I morgon är annars en stor dag, den nya terminen börjar. Blandade känslor, det har varit nödvändigt för mig att få vara ledig. Men det blir nog säkert bra att börja jobba igen också.

3. En grej jag skulle vilja lära mig.

Spela gitarr.

Jag ångrar ofta att jag som sjuåring valde det otympligaste instrumentet av dem alla. Visst har jag glädje av mitt pianospel, men romantikern i mig vill ju ta med instrumentet ner till stranden på villan en sommarnatt och spela för alla som vill sjunga. Det gör man inte med ett piano.

Men, som med så mycket annat... det är väl bara att börja på.

2. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken…

För det första så har jag otroligt svårt att se mig själv med en tatuering.
Och under pistolhot så skulle jag knappast kunna tänka klart eller fiffigt.
Det första jag kommer att tänka på nu är en text ur en av mina favoritlåtar.

"You look wonderful tonight"

Det skulle ju till och med nästan vara lite festligt. 

1. En bild jag hittade i min telefon

Midsommardagen hos Rolf och Lotta; jag, Viktoria och Pernilla krigade oss genom myggorna i skogen för att få umgås med trevligt folk, Viktoria hann fota lite annat än solnedgången, det var mycket solnedgång den kvällen vill jag minnas.

Januarilistan

 Jag brukar hitta dylika listor, påbörja, men aldrig fullfölja. Får se hur det går den här gången. 

Den här listan hittade jag i alla fall hos Amanda.

Här är hela listan:


1. Kolla! Här är en bild jag gillar som jag hittade i min telefon.
2. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken…
3. En grej jag skulle vilja lära mig.
4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum.
5. Det bästa snackset är ju som vi alla vet…
6. Hepp! Dagens boktips.
7. Kolla! Här är en bild på stället där jag oftast sitter när jag bloggar.
8. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att hångla med en författare…
9. En grej jag skulle vilja vänja mig av med.
10. Kolla! Här är en bok som jag tycker är snygg.

11. Den bästa grönsaken är ju som vi alla vet…
12. Hepp! Dagens tv-tips.
13. Kolla! Här är en bok som jag tycker är ful..
14. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att byta liv med någon i en tv-serie…
15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.
16. Kolla! Här är en bild från mitt sovrum.
17. Den bästa osten är ju som vi alla vet…
18. Hepp! Dagens filmtips.
19. Kolla! Det här är ett fynd jag gjorde en gång.
20. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela huvudrollen i en film…
21. En grej som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! i vardagen.
22. Kolla! Här är en favoritbok från min bokhylla.
23. Hepp! Dagens musiktips.
24. En grej jag borde ta tag i.
25. Kolla! Här är en bild från mitt kök.
26. Den bästa frukosten är ju som vi alla vet…
27. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela i ett band…
28. Kolla! Här är en bok jag vill o-tipsa om.
29. Hepp! Dagens middagstips.

30. En grej jag är himla bra på.
31. Den bästa fikan är ju som vi alla vet…

The golden year/The diamond year

Som ni vet så lyssnar jag på Fredagspodden med Hannah och Amanda. De är två kloka kvinnor som också råkar vara systrar. Jag tror att det är något speciellt med att vara klok och vara syster, eller nu blev det fel. Det jag menar är att jag är sällan så klok eller så full av insikter som när jag är med Jenny. Det är under våra promenader vi kläcker de mest fantastiska idéer, kommer på hur jävla bra vi är eller helt enkelt bara kommer på att älska mer och hata mindre.

År 2013 skulle vara Hannahs och Amandas golden year, ett år då vad som helst kunde hända. De uppmanade sina lyssnare att ta till sig av det och gå in för att göra 2013 till ett "golden year". Det tog jag till mig av och vilket "golden year" det blev. För att beskriva lite närmare så skulle guld året innebära att man blev lite smartare, roligare, lyckligare, klokare, insiktsfullare, självständigare, vackrare än tidigare. Man skulle satsa på sig själv, se över sina relationer, satsa på det som känns viktigt för en och leva det liv man själv vill leva. Dessutom skulle man hitta sin stil, rensa ut det gamla och välkomna det nya. i korta drag.

Jag gick in för det med hela min själ, jag bestämde mig för att år 2013 skulle bli ett år att se tillbaka på med värme, ett år där det hände något utöver det vanliga, ett år där jag aktivt valde det som är viktigt för mig och sorterade bort det som jag kanske bara gjort av gammal vana.

Hur gick det då?
Det gick fantastiskt bra, jag har (trots att jag gnällt mycket mellan varven) haft ett fantastiskt år på många sätt. Jag har kanske inte uträttat stordåd, men jag har lärt känna mig själv på ett helt nytt sätt och faktiskt på riktigt förstått värdet av mig själv.
Man kan alltid göra mer, bättre, annorlunda. Men oftast gör man det bästa man kan just då. Det är det man måste tänka tillbaka på när man ångrar sina val, att i den stunden kändes det som det bästa. Självklart hade man kanske valt annorlunda om man vetat slutresultatet, men det gör man ju inte på förhand.

Jag gillar tanken på nyårslöften, men tycker samtidigt att det är något fånigt över det hela. Kanske det är för att jag inte gillar nyårsafton så mycket tror jag.

The diamond year (lyssna om ni inte redan gjort det) innebär att man ska slipa det man påbörjade 2013, ta det ett steg längre. Fortsätta rensa ut gammal skit för att ge plats för nya härliga saker, jobba vidare på det man påbörjade förra året, satsa ännu mera målmedvetet på sig själv (både utsida och insida) och fortsätta vara så fantastisk som man är.

Så, inför det här nya året tänker jag fortsätta the golden year samtidigt som jag finslipar det jag uträttade 2013.

2014

Jag är lite trögstartad i år. Det känns som att den här fredagen är min första dag på det nya året. Jag hann inte riktigt med från början. Men nu har jag tänkt över det gamla, gjort upp med mig själv och känner mig så gott som redo att välkomna det nya året.
Jag har alltid känt mig lite konstig så här i början av året. Det är vemodigt att ta farväl av det som varit, även om det inte alltid varit så bra. Det kändes riktigt bra att läsa att det är flera som känner av det här vemodet. Jag är överlag usel på farväl, precis som Ebba.
Jag vet inte om det är lärarinnan i mig, eller vad det är som gör det, men jag tycker bättre om att börja ett nytt läsår i augusti. Då har jag mitt "nyår".

Mitt nya bloggkoncept då? Jag gillar ju att skriva, så jag kommer att fortsätta med det. Men jag ska försöka vara lite mindre privat, jag kommer alltid att skriva personligt, men det privata skriver jag i min vanliga hederliga dagbok. Jag är en sån som behöver få skriva av mig, ni som känner mig väl vet att jag pratar gärna av mig också och det tänker jag så klart fortsätta med, men jag måste alltid skriva ner mina tankar med jämna mellanrum. Ibland i mailform, men oftast i "rakt-upp-och-ner-text" som aldrig mera läses, men som fyller en stor terapeutisk funktion.

Men vad ska du skriva om då? förstår jag att ni undrar.
Det vet jag inte ännu, så klart kommer ni att få glimtar av min vardag, men jag hoppas att jag också kan skriva lite djupare texter, betraktelser av livet och världen ur mitt perspektiv, allmänt flum om sådant jag läser, hör eller helt enkelt kommer att tänka på. Jag vet inte riktigt hur jag har tänkt, men jag tror att det blir bra, det brukar det nämligen bli när jag gör något.


Först ut är sju livsregler som jag hittade på internet. Så kloka.

Så klart måste jag ju sätta min egen prägel på dem. Som med så mycket annat.

1. Jag har alltid varit beroende av att ha kontroll över vad som händer i mitt liv. De gånger jag mått som allra sämst i livet är när det hänt saker eller beslut fattats som jag inte kunnat påverka eller förstå. Jag har alltid haft ett stort behov av att förstå VARFÖR för att kunna gå vidare. Jag nöjer mig sällan med att "det blev nu så", utan att få veta varför.
Men, jag har lite börjat tänka om. Det jag tar med mig från år 2013 är att allt inte är svart eller vitt, det kanske inte är så att det gångna påverkar det kommande negativt, även om det gångna var något negativt. Jag försöker tänka att man aldrig förlorar vad som än händer, antingen så vinner man eller så lär man sig något. Mitt behov av att göra upp med det förflutna är inte lika stort längre. Vi vet ingenting om framtiden. Vem säger att det inte är det förflutna som en dag blir det som för tillfället är framtiden.

2. Här håller jag inte riktigt med, självklart är det viktigt vad folk tycker om mig, både negativa och positiva tankar. Man måste vara ödmjuk och kunna ta till sig av kritik. Men, kritik är en sak, skitprat är en annan. Båda två är värdefulla, men på olika sätt. Skitprat visar ju bara på att man är värd att prata om och är ofta i slutändan ett tecken på avund- eller svartsjuka. Så prata på ni bara!

3. Hur ofta har man inte hört att tiden läker alla sår. Jag tror inte att det är så enkelt. Vissa sår läks aldrig, andra behöver professionell hjälp för att läkas, men oftast är det du själv som väljer när och hur du vill läkas. Att vänta på att såren ska läkas är ofta ett väldigt plågsamt alternativ. Jag är inte så präktig som jag skulle vilja vara, visst har jag också sår, som jag hoppas att tiden ska läka, i brist på kunskap om hur jag ska sköta.

4. Det här tycker jag är bästa regeln av alla. Jag försöker se till att ha det så bra att jag inte behöver vara avundsjuk på andra. Visst kan jag vara avundsjuk på någons jacka, förmåga att spara långt hår eller långa naglar, eller på någons härliga sätt att vara. Men överlag så är jag nöjd med det jag har och den jag är. Jag skulle aldrig vilja vara någon annan än den jag är. Jag har den bästa familjen man kan tänka sig och de vänner jag valt (eller fått) är personer som jag sätter stort värde på och som jag inte skulle byta ut för något i världen.
Att inte döma någon eller ha förutfattade meningar är något en verkligen borde lära sig. Det är så lätt att tycka och tro, då en i själva verket inte har en aning om vad personen gått igenom eller vilka svårigheter den bär på.

5. Åh, här är min största utmaning. Att inte tänka, och främst att inte tänka negativa tankar. Hur i hela friden ska man klara det? Jag har kommit fram till att jag måste få tänka, jag är en tänkare. Men, jag ska försöka att inte låta tankarna styra mig för mycket. Jag måste få tänka mina negativa tankar, men jag försöker kompensera det med att göra upp en plan för hur jag ska vända det negativa.

6. Sant, det är ett motto som jag försöker leva efter. Jag är min egen lyckas smed. Klyschigt så man vill spy, men ack så sant.

7. Nej, det gör jag verkligen inte, men en måste få klaga och beklaga sig. Det är ju så människan funkar och jag tror att det är ett inbyggt behov vi har. Däremot borde man inte jämföra sina klagovisor. Det som jag klagar över kanske är en struntsak för dig och tvärtom. Var och en med sitt.
Jag tänker aldrig "slut jalm", men jag ska försöka kompensera det med dubbelt så många leenden.

En fråga

Jag funderar fortfarande på hur den nya bloggen ska se ut. Det är tudelat, jag vill skriva om min vardag och dela den med den som orkar läsa.
Jag vill inte försköna, förbättra eller rent av fara med osanning. Samtidigt som jag inte kan eller vill vara alltför privat heller. Jag har ju ingen speciell nisch, det är ju så jag är, lite av allt.

Vad vill ni läsa om?

Gott nytt år!

Nytt år och nytt bloggkoncept. Jag återkommer när jag har funderat ut hur jag ska fortsätta bloggandet 2014.