Too-ticki med besättning!

Nu har jag vilat, kollat på Bachelorette, ätit grillkorv, umgåtts och lipat lite till Martin Stenmarks "Kvällen är din".

Dagen startade ovanligt tidigt för att vara lördag. Klocka 05.30 meddelade telefonen att det var väckning. Vi hade nämligen styrt upp "första båtturen för i år" och eftersom väderleksrapporten lovat tilltagande vindstyrka till förmiddagen så var planen att bege oss till havs redan vid 6 rycket. Vi hade planer men en långfrukost satte lite käppar i propellern. Hur som helst så kom vi oss iväg straxt före klockan 7, vackert så. Det blåste ute till havs och jag trivdes ypperligt. Visst är det skönt med spegelblankt hav och strålande solsken också, men ibland behöver man adrenalinkicken som stormiga vatten ger. Jag njuter mer på sjön om det är lite vågor och vattenstänk. Nu har vi ju kabinbåten Too-ticki så vattenstänken kändes inte av annat än när jag kikade utgenom en taklucka för att föreviga årspremiären.

 Den nya spelmaskinen (alltså en typ av mp3-spelare) gjorde sitt för att lätta upp stämningen. Vi avverkade gamla slagdängor varvat med fiilislåtar som Uno Svenningssons "Vågorna", fyndigast var nog "som stormen river öppet hav", för så kändes det tidvis. Det var inte någon inomskärsrutt vi valde heller. Vi styrde fören mot Skötgrund som ligger mitt ute i havet, utan skyddande öar omkring. En del av sällskapet tyckte att det var en onödig resa.

 Vattenstänk på fönstret.






Molnen skingrar sig och solen kommer fram. Klockan är 6.55

Viktoria var trött den första halvtimmen men sen vaknade hon plötsligt till. Too-tickis tvåmannaorkester ställde till med ett gig i fören, vi sjöng och spelade både luftgitarr, lufttrummor och luftpiano, jag hade en telefonladdare som mikrofon och Viktoria gick lös med en fönsterskrapa. Stämningen var således på topp och Viktoria själv konstaterade att "nu vakna ja".

Vår hamn.

Framme vid slutdestinationen för vår tripp anlöpte vi hamnen utan större problem. Fiskarbastun vår stod kvar och vi njöt av den magnifika utsikten och den underbara naturen som den tidiga lördagsmorgonen på Skötgrund bjöd på. Bara för att, och för att fira att Too-ticki numera är omgiven av vatten korkade vi en Pink mousserande vin. 

Jag och Viktoria rev av den gamla slagdängan från midsommar 2009, den som vi, tillsammans med Jenny sjöng oss hesa med. En show som lär finnas på en film som vi helst vill glömma.


                                         Som vi brukar säga, där skumpa går in så går vettet ut!

 Inne i stugan, som inretts av två karlar, vilket framgår tydligt av interiören, fotade jag följande:

 Manligt så det förslår, nygamla design ljusstakar...

För den som vill sova över finns sängar och madrasser. Hit far vi en vacker sommardag, solar på bergen, halstrar sik i solnedgången och sjunger "ta mig till havet" som Peter Lundblad.

Nödproviant finns, i form av SPAR ärtsoppa. Notera att provianten är köpt med finska mark. 

Pidroprotokoll från 2007. Välbevarat.

                                 Jag bestämde mig för att sätta lite kvinnlig touch på stället. 

 Stenar hittade jag så klart. Till Andreas förtret. Jag är bra på att samla på stenar. Jag är också lika bra på att glömma dem i Andreas fordon. I bilen har jag ett gäng från båthuset och i båten glömdes dessa. 

 Han hotade vänligt men bestämt med att kasta dem överbord om han hinner till båten före mig.






Norra Gloppsten, eller Kasunen i folkmun, sett från bakrutan.

Namnet Too-ticki var mitt och Jennys förslag. Andreas betrodde inte sig själv att klara av att hitta på ett slagkraftigt namn till den nya båten och behöver jag säga att jag och Jenny blev överförtjusta och stolta över förtroendeuppdraget. Vi funderade länge och väl. Eftersom Andreas andra båt heter Stinky så var mumintemat nästan givet. Så här beskrivs Too-ticki "Too-ticki brukar bo i muminfamiljens båthus om vintrarna. Till lynnet är Too-ticki lugn, sansad och jordnära. Hon visar sig för första gången i Trollvinter, ungefär vid den tid då Tove Jansson hade träffat Tuulikki. Too-ticki och Muminmamman är de enda av figurerna som har sina uppenbara förebilder i verkliga livet. Too-ticki är i princip direkt avritad från verkligheten med sin mössa och randiga tröja.

"Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig”, säger Too-ticki i Trollvinter".

Vi konstaterade helt enkelt att Too-ticki är lite som Andreas, det vill säga lugn, sansad och jordnära. Båten övervintrar i ett "båthus". Dessutom ser Too-ticki ut som en pojke men är en flicka, det avgjorde det hela i och med att en båt förväntas ha ett kvinnonamn men eftersom Andreas båt känns väldigt manlig så funkar ju inte Britta eller Gerd eller något annat kvinnonamn. Too-ticki ratades först av båtägaren själv men sen en dag ringde han och frågade "hur stavas hede Too-ticki nu tå", han var nämligen vid Fantoy och skulle köpa bokstäver. Så numera är Andreas båt "Too-ticki".

.

Molnen skingrade sig och solen visade sig, men vi bestämde oss ändå för att fortsätta vår resa, Kursen räknades om och siktet ställdes på Korsö och Plettbådan. Vår andra villa, där jag och Jenny tillbringat våra ungdomssomrar, där vi gjort våra misstag och där vi lärt oss leva, där vi tillbringat sommarnätter i trevligt sällskap, pussat pojkar och spelat kort halva nätterna. Där vi firade midsommar och villaavslutning med vänner i olika konstellationer, där vi lyckades sänka tre mobiltelefoner (som vi köpt för 1500 mark styck) i sjön på samma dag och där vi stått ute på terrassen uppflugna på varsin stol i två timmar i väntan på räddare i nöden medan ett stackars litet möss förskrämt irrade på inomhus.
Planer smiddes och nu är vi, med Andreas i spetsen hårt på gång med renovering. Nytt golv till sovrummet, ny madrass till sängen och nya terrassmöbler har utlovats, behöver jag säga att jag bara väntar på dagen då shoppingen ska äga rum. Han är bra vår Andreas.

Efter hemkomsten hann jag vara till stan och agera smakråd (hur mycket konkreta råd jag nu sen kom med?) åt Viktoria som ämnar bli färdig närvårdare på fredagen. Hon var på jakt efter en ny klänning eftersom hon kommit på att den hon köpte för några veckor sen mest liknade en begravningsklänning. Jag föreslog ett som annat men fick blickar som sa "skämtar du eller?". Konstaterade att det kan ha något att göra med att hon trots allt är ett decennium yngre än mig. En klänning som jag tyckte att var helt fin så ratades med kommentaren "mmm, på en indisko..." , alltså Viktoria ansåg att den skulle göra sig bra på en kvinna från Indien...

Vi besökte mommo på Solgård, hon hade varit på bingo kvällen innan men tyckte inte att det var någon höjdare "ja vann en påse plommon, men den var ju slut innan kvällen var slut".

Jag lagade mat, indiskt i form av Kormasås och kyckling, ris, naanbröd, mango chutney och sallad. Samtidigt som jag bakade en kaka:

Fudge cheesecake

Ingredienser

cheesecake:
200 g digestivekex
100 g smält smör

1 dl strösocker
1 dl majsmjöl
1.5 tsk vaniljessens
600 g cream cheese (typ philadelphia)
250 g (en burk) Kesella naturell
3 ägg
0.5 dl vispgrädde
0.5 dl vaniljvisp

Fudge:
200 marabou digistive
1 burk kondenserad mjölk
4 msk kakao

Gör så här

Cheesecake:
1. Sätt ugnen på 175° c (för varmluftsugn, lite högre för vanlig ugn).
2. Krossa kexen och tillsätt smält smör.
3. Pressa ut kexblandningen hårt i en form med löstagbar botten. Grädda 10 min.
4. Ändra ugnstemperaturen till 200° c.
5. Lägg majsmjöl och socker i en hög skål, tillsätt kesellan och cream cheesen, vispa ihop med elvisp.
6. Tillsätt äggen, grädden och vaniljvispen lite i taget.
7. Häll blandningen över kexbottnen, täck formen med aluminiumfolie (För att den inte ska bli bränd uppepå) och grädda i ca 30 min.
8. Efter 30 min stäng av ugnen, ta bort folien och låt kakan stå kvar på eftervärme i 30 min.
9. Cheesecaken blir enklare att skära upp om du låter den stå i kylen över natten.

Fudge:
1. Smält allt i vattenbad under omrörning tills det tjocknat.
2. Ställ i kylen ca 2 timmar.
3. Häll detta över cheesecaken och ställ tillbaka in i kylen.