Årets däckbyte

Viktoria kom hit efter jobbet. Vi laddade med ananaspaj, klädde oss varmt, drog djupa andetag och skulle ge oss i kast med däck x8. 

Man kan inte precis påstå att vi sprudlade av glädje. Däckbyte är alltid en plåga. 

Viktoria ställde sig på trappan och ropade (ylade) "hjööölp". Jag uttryckte önskan om att en snäll och lagom händig karl gärna kunde få komma förbi. Precis då kör Christel förbi med lastbilen.

Viktoria: men Christel då,hon e ju nästan som en karl, kan int hon kom å hjölp. 

Vi letade mina däck i garaget hos mamma och pappa och hann bli svettiga då de däck vi fann var fyra nästan släta sommardäck.

Viktoria: men tänk om du bytt in vinterdäcken i våras när vi köpte nya.

Jag panikringde till pappa som upplyste virrhönorna om att mina däck fanns i traktorskjulet. Slutet gott och däckbytet kunde komma igång på allvar. 

Vi hade en snabb palaver och kom överens om att börja med min bil, då den ofta brukar vålla mer huvudbry. De tre första däcken och fyra bultarna på det sista däcket gick som en dans. Vi lyssnade på min gamla gympa skiva "Åddin-hösten 2011" och tyckte att vi var de bästa däckbytarna världen skådat denna dag. När den sista bulten skulle lossas slutade änglakören sjunga. Det var en av de förhatliga "tjuvbultarna" som satt som berget. Vi ylade "hjööölp" och blev till slut hjälpta av Andreas. Hjälpen kunde dock inte hjälpa, så det blir en tur till verkstaden i morgon. 

Vi dränkte våra sorger och kom överens om att "nästa år far vi till verkstan direkt".

Vi var lagom på humör att ge oss i kast med Viktorias bil kan jag lova. Till alla lycka gick det bättre med den. Men vi var trötta då vi hållit på sen 14.30 och klockan nu närmade sig 18.30. När vi blir trötta så blir vi också fnittriga. Vi fick däcken bytta och kunde göra "high-five" med oljiga händer, som vilka mekaniker som helst. 

Vi funderade kring huruvida vi ska öppna verkstad till våren eller inte, vi var lite inne på att man kanske inte får byta däck med vilka fälgar som helst, lättmetallfälgar gör sig icke besvär i vår verkstad. Det var första tanken, men när vi besinnat oss lite kom vi fram till att alla är välkomna, men inga "tjuvbultar" är tillåtna. Sista budet löd att vi för min bil till en verkstad, delar på kostnaderna och byter Viktorias däck tillsammans. Jag är illa rädd för att när våren kommer står vi nog där med våra däck och undrar varför vi inte annonserat om att vi gärna byter åt andra också. Vilken dag, varför göra något som folk när man kan göra det som vi gör det? 

MacGyver och hans medhjälpare. 

Mockarutor och cider.