Jag har slarvat ordentligt med springandet en längre tid nu, egentligen har jag slarvat ända sen februari-mars någon gång. Jag har sprungit ja, men jag har inte sprungit målmedvetet och regelbundet. Verkligen inte regelbundet. Egentligen har jag ingen förklaring till varför det blivit så. Motivationen har inte funnits, orken har inte funnits, lusten och glädjen med att springa försvann. Jag kan inte påstå att jag fått den tillbaka, jag får tvinga mig iväg. När jag väl kommer mig iväg så går det ofta ganska bra att springa, men av någon anledning så har jag bara så arma svårt att få till det. Mina fredagslänkar saknar jag speciellt mycket. Jag sprang alltid, och då menar jag ALLTID, utan undantag, en halvmara på fredagarna förr. Jag vet att jag i något skede bloggade om att jag sprungit varje fredag förutom en i ett års tid. Nu försöker jag få till någon form av träning på fredagar, men springandet har inte lockat alls, så det har ofta blivit ett besök på gymmet.
Hur som helst, i går tog jag mig i kragen allt vad jag orkade och kom mig iväg på en länk. Planen var inte en långlänk, planen var kanske 12-15 km. Men när jag väl fått upp farten så gick det över förväntan. Det kan ha att göra med att jag bytte spellista på musiken också, eller jag mixade ihop två spellistor till en helt ny. Det går alltid bättre att springa till ny musik. Speciellt om musiken kan kopplas till trevliga (löp)minnen.
En rolig grej hände i går när det blivit mörkt, det har hänt en gång tidigare också och då skämdes jag nästan ihjäl, nu tyckte jag faktiskt bara att det var roligt och jag kände mig bussig som kunde bjuda på en sån sak.
Jag lyssnade på Did I tell you och passade på att högt klämma i med did I tell you that the sun shine, where ever you go... precis när jag känner att jag möter någon, det är mörkt men jag uppfattar konturerna av en människa. Kanske människan hälsade och jag svarade med min kärleksförklaring, eller så hälsade inte människan men blev skräckslagen av mitt plötsliga utrop. Vem vet, kul var det hur som helst.
Jag fnissar för mig själv åt min spellista. Den är så från A till Ö så det är inte klokt. Låtarna har jag ofta hört på diverse gympapass jag gått på, eller på radio. Det är lite med mina spellistor som med radiokanalen Mix Megapols slogan "vi blandar dagens hits med det bästa från i går". Här kommer ett smakprov:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar