Det har varit en helt bra dag i dag, trots det dåliga vädret. Egentligen gör det mig ingenting, jag gillar oväder. Däremot avskyr jag när det är grått och trist. Men som det har regnat och blåst i dag så har det varit helt perfekt. Säger hon som inte hade någon rastvakt i dag...
Jag börjar ju först 9.15 på onsdagar, men ansåg mig ha mycket att hinna planera för dagen så jag var på plats redan 7.50. Det är faktiskt ganska skönt att få sitta kvar i lärarrummet när det ringer in och alla andra går iväg till sina lektioner. Då vet man att man har en hel timme på sig innan man behöver vara klar.
Vi har den här veckan börjat med skogens djur som tema i åk 1-2. Vi i tvåan har räven som veckans djur och ettorna har ekorren. Det ska pysslas, ritas, räknas och läsas om rävar den här veckan. I går ägnade jag två timmar åt att först googla räv pyssel, räv pyssel ideér, fox craft, fox paper och så vidare. Jag fick napp på google och pysslade "enkelt" ihop en modell. Enkelt är en stor överdrift och väldigt ironiskt. Jag hatar att pyssla (det får man kanske inte säga som lärare i åk 1-6, men det är sant). Jag är så totalt okonstnärlig, det blir aldrig som jag tänkt och jag har sällan tålamod att slutföra det jag påbörjat (på min kateder ligger en halvfärdig höna, vi har läst Rävjakten i dag och för att göra det lite mer spännande att tillverka rävar i morgon så tänkte jag locka med en höna, men hönan ser inte ut som Pettson och Findus höna, så det är möjligt att den åker ner i papperskorgen i morgon). Men modellen på räven jag hittade var busenkel, det kunde som inte gå fel. Kati googlade hon också, men hon sökte på squirrel craft hon och fann en mycket söt ekorre av en toapappersrulle. I morse hade vi gissningstävlig för våra stackar kollegor, vi låter det vara osagt om vi fick några rätta gissningar, men vi fortsatte lika entusiastiskt att pyssla med våra djur. Någon konstaterade att de på Wärtsilä skulle nog skratta (eller gråta) om de såg vad vi ägnade timtal åt. Ett ekorrhuvuds fastsättning och praktiskt nytta av en pappersräv, det är avancerade beräkningar vi utför.
Av någon anledning så dras ofta paralleller till ingenjörerna på Wärtsilä när vi kommer på oss själva och börjar ifrågasätta vad vi håller på med, kanske för att vi tror att deras vardag är så långt ifrån vår verklighet som man kan komma. Byta jobb för en dag skulle nog vara ett intressant projekt.
När jag kom hem gick jag min vanliga (ja, jag har gått den så många dagar i rad nu, så det klassas som en vana) skogspromenad. Ett avsnitt av hon som inte rodnar senare hade jag promenerat klart och bytte om för att fara och dra föräldrar-barngympa till Replot. Det var Emmis tur att planera programmet i dag, jag var bra med som hjälpreda och allt i allo. En roll som passar mig perfekt mellan varven.
Jag har hela tiden haft med i planerna att jag skulle springa i kväll. När jag kom från gympan var jag frusen och hungrig. Karelska piroger med äggsmör och gröt botade hungern och lager på lager med stickat och fleece om vart annat botade kylan. Jag såg på två avsnitt av Hannah och Amandas hotell och hade nästan bestämt mig för att skippa länken när jag kom till sans. Av vilken anledning skulle du slippa undan, frågade jag mig själv. Du är varken trött eller ens en gnutta förkyld, svarade jag mig själv. Jag var inte på mitt allra bästa humör när jag klädde mig varmt (för varmt) och gav mig iväg. Nu 10 kilometer senare är jag så tacksam för att jag är rättså bra på att pressa mig själv. Det känns mycket bättre att gå och sova nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar