I dag är det en lyxdag, ni vet en sån där dag när man känner att allt går bra, det är roligt att städa hela huset, det är närmast en fröjd att promenera iväg till butiken och handla för att sen promenera hem med tung väska igen, inga sorger i världen kan göra en ledsen och man känner att hur allt än blir och hur det än går så kommer det att ordna sig. Allt kommer att bli bra. Jag ska njuta så mycket det bara går av den känslan.
En sak slog mig i dag när jag packade upp mina väskor som varit i användning under veckan, det är ett under att jag inte tappar bort mig själv och mina saker. Jag har mina prylar och pinaler lite här och där, en väska en dag, en annan nästa, plånboken i den väskan, telefonen där, telefonladdaren i en tredje väska och så vidare. I går före vi for iväg till kyrkans parkering för att möta upp barnen placerade jag mitt manus, min tomteluva och en extra tröja på bänken där jag skulle sitta, jobbnycklarna hade jag i fickan, alla andra nycklar lämnade i bilen, en kollega hade min bilnyckel, telefonen nappade jag i sista stund från skrivbordet. Det var utspritt med andra ord.
I ringlekarna skulle jag och Susann dansa i mitten och visa rörelserna och styra upp lite, före vi började så tömde jag mina fickor på det viktigaste jag har, nämligen nycklar och telefon och placerade dessa på en bänk bakom scenen. Där låg dom i en timme tills jag kom på att jag kanske borde hämta... De kunde lika bra har varit försvunna, eller så kunde jag ha glömt vart jag lagt dem.
Vart vill jag komma med det här? Jo, jag har funderat att jag kan verka yr, men att jag nog egentligen innerst inne har koll. Eller så har jag bara god tur som lyckas hålla ordning på allt.
Lite samma är det med städning också. Jag tycker om att städa, men jag är världssämst på att hålla ordning.
Nu ska jag klä mig lite snyggt. Det ska man på lördagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar