Om tiden har gått fort tidigare så rusar den iväg nu.
I måndags var jag så trött, stressad och led. Jag sov ju uselt natten till måndagen. På måndagen var dessutom enda dagen då jag kunde fara till stan och byta en klänning som jag ska ha på julfesten på fredagen. Jag hade såna bestyr med både mig själv, klänning och kvitto på morgonen. Tänkte flera gånger tanken att du får inte glömma kvittot nu, jag är bombsäker på att jag la det i påsen, men av någon anledning så har jag fiskat upp det igen i köket och lagt det på köksbordet. Det märker jag först när jag står i kassan i butiken och ska byta. Men nähäpp, inget byte utan kvitto. Jag är redan då stressad eftersom klockan är för mycket och jag ska hinna vidare till Singsby på syjunta också. Jag var som sagt trött och när man (jag) är trött så funkar inte min hjärna så bra. Jag kör därför hem, i rena ilskan och hämtar det förbaskade kvittot som ligger på köksbordet. En timme senare är jag tillbaka i butiken, lämnar in min klänning och tackar för mig. Mission "att hitta ny klänning på helst under en timme" inleds.
Jag hittar en som är lite för dyr för vad jag tänkt för ändamålet, den var dessutom inte helt hundra heller. Men då slog min blondinhjärna till och jag tänkte att "men hey, jag låtsas att de pengar jag har kvar från bytet av förra klänningen bara är en bonus och att det nu är helt okej att lägga ut lika mycket till för en ny klänning. Men nej, blondinhjärnan fick inte mandat den här gången. Jag fick vackert finna mig i att jag måste fortsätta jakten. Till slut hittade jag en ny, något dyrare än den första, men hey, pengarna från den var ju bara bonus, något jag hittat på gatan, typ. Så, nu är jag ekiperad inför fredagen.
På syjunta hann jag och vi hade en trevlig kväll. Jag var långt ifrån toppform, jag kände hur min hjärna inte hängde med i samtalet, jag var där, men kunde inte fokusera. Jag hann tänka men hjälp, det är bara måndag, hur ska detta sluta. Men jag kan upplysa er om att det faktiskt gått helt okej. Jag sprang långt på tisdagen och har sovit gott (som en stock) om nätterna nu, så jag är trött, men inte dödstrött.
I går var jag och Viktoria iväg på vår traditionella onsdagspromenad, vi hann dessutom en sväng via GW för att handla kofta till V och nagellack till mig. Effektivitet framom allt brukar jag säga.
Det jag längtar allra, allra mest efter är en ledig kväll, då man bara är, tassar runt i mjukiskläder, sitter i soffan, tänder ljus och kanske till och med orkar läsa några sidor ur en bok. En kväll utan måsten, utan en känsla av att jag borde träna/städa/jobba/dona med något. Jag hoppas att den kvällen kommer på lördagen.
Nu ska jag jobba, det är mycket att stå i, biskopsvisitation i morgon och programafton på kommande. Ja, och så var det ju den vanliga undervisningen också. Man brukar säga att maj och december är en lärares stressigaste månader, nu är jag nästan beredd att revidera det lite. Det är alltid stressigt. Men i de flesta fall och de flesta dagar så är det en positiv stress, så till vida att det är roligt att gå till jobbet, VARJE DAG.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar