tisdag 18 februari 2014

Oh say can you see...


 Det bjöds in till syjunta här i går. Jag funderade länge och väl på vad jag skulle bjuda på. Men i söndags när jag var på promenad så klarnade det. Jag kom att tänka på de Amerika inspirerade recepten som fanns i Vasabladet för någon vecka sen, hemgjorda burgare med pulled pork. Ni som känner mig så vet att jag inte gör något halvhjärtat. Ska det vara så ska det vara. Alltså bjuds det på "amerikansk mat" så dukas det med stars and stripes. Temafester är bland det festligaste jag vet. 
Det höll på att spåra ur för mig, hade jag bara haft lite mera tid så hade jag ritat amerikanska flaggor också. Nu fick det duga med röd- och vitrandig bordsduk, blå servetter med stjärnor, ljus och lyktor med stjärnor på och lite sånt. Faktiskt så fanns också en filt som är blå med vita stjärnor för frusna gäster, och "The Star-Spangled Banner" ljöd ur högtalarna för att välkomna gästerna. Ska det vara temakväll så ska det. Vi gjorde ett tappert försök att prata engelska, men ämnet var för svårt för utrikiska. 
Citronmarängpaj kändes lagom amerikanskt till kaffet och det noga utvalda godiset jag bjöd på var Dumle (enbart för färgerna och stjärnorna). Jag vet, när det slår sig till något så gör det och då går det lätt över styr. 
Hur klär man sig för en amerikansk afton då? Jag var lite inne på cowboy tema, men ni känner ju redan till min kärlek till de svenska Hollywood fruarna och jag tänkte lite Maria Montazami och klädde mig i vit långkjol med spets och blå-vitrandig tröja, med mitt röd- och vitrandiga förkläde blev jag nästan USA.





Vi hade en lyckad kväll mina kvinnor och jag. Det är sann glädje att få vara er vän!

Inga kommentarer: