Jag kom just hem från jobbet, ett 16 timmars pass. Det var ingen som ringde och tvingade hem mig i dag, då gick det så här. Jag lämnade Marcus åt sitt öde med printern och alla utskrifter.
Men, jag fick mycket gjort i kväll och hoppas att morgondagen inte blir lika lång som de här två senaste dagarna varit.
Det är nämligen mycket som förfaller nu. Både hem och människa. Jag borde städa, tvätta kläder, springa, träna, borsta håret och framför allt sova. Jag känner mig varken trött eller hungrig, men jag trivs i alla fall inte i mitt stökiga hem. Skulle någon komma in nu så skulle jag på riktigt dö skamdöden.
Det har varit en innehållsrik dag, snudd på omtumlande på många sätt. Mycket att ta in, begrunda och förstå. Än en gång slog det mig, var är rättvisan i världen? Det slog mig hur lite vi egentligen vet om framtiden och hur mycket vi gnäller över nuet. Tänk om man bara kunde vara tacksam för det man har och sluta sträva efter det man kanske aldrig ens kan få. Det är lätt som en plätt att säga, men att efterleva en helt annan sak.
Nu ska jag tvinga mig i säng, komma ihåg att jag ska ha med en tom vinflaska i morgon, försöka sova och sluta fundera på livets orättvisor och elände. Jag ska tänka på allt som är bra i mitt liv och fokusera på det. Det som är dåligt är det ju dessutom bara att försöka glömma och sluta ödsla energi på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar